Kraftig undernäring hos äldre

EU prioriterar nu kampen mot undernäring hos äldre. Vi svenskar har halkat efter. Drygt 20 procent av intagna på sjukhus lider av undernäring. Vid äldreboenden är situationen ännu värre. Där är omkring 60 procent av de boende undernärda eller riskerar att bli det. Mätningar på Nutrition Day varje år, redovisades på årets läkarstämma. Siffrorna är alarmerande, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition i Uppsala.

– Cirka 30 procent av alla svenskar över 70 år är undernärda eller riskerar att bli det. Andelen undernärda är högst på äldreboenden och sjukhus. Det flesta undernärda bor dock i hemmet, vilket gör det svårt att nå dem. Många läggs in på sjukhus någon gång per år. Då, men helst innan, kan undernäring uppdagas och behandlas.

Att identifiera och behandla undernäring prioriteras dock inte på svenska sjukhus. En enkät bland läkare, sjuksköterskor och dietister visar att de flesta är medvetna om vad som bör göras, men att detta sällan görs. Patienternas näringstillstånd vid inskrivning bedöms sällan och en beräkning av de undernärdas näringsbehov bara i 30 procent av fallen.

Ett hinder för förbättringar är okunskap. Det finns en bristande insikt om problemet - från klinik- och sjukhusledningar till politiska beslutsfattare. Låg prioritering kan också grundas på att det handlar om äldre som ändå snart ska dö. Stora studier visar dock att man med enkla nutritionsmetoder avsevärt kan förbättra patienternas funktion och välbefinnande. Det handlar om att få åldras med värdighet!
I oktober 2008 beslöt EU-parlamentet att göra kampen mot undernäring till ett prioriterat hälsopolitiskt mål för den kommande mandatperioden, jämsides med kampen mot fetma.

ESPEN, det europeiska sällskapet för klinisk nutrition, har i år startat en europeisk aktionsplan. Ett av målen är att få in nutrition i grundutbildningen för all vårdpersonal. Alla intagna patienter ska genomgå nutritionsscreening och nutritionsackreditering ska bli ett krav för alla vårdinrättningar.

Flera europeiska länder har nu lyft frågan till rikspolitisk nivå. Sverige släpar efter och inte minst Blekinge. Socialstyrelsen efterlyser ett initiativ från regeringen, landstingen och kommunerna. En nationell handlingsplan mot undernäring efterlyses också. Däri bör man åter ta upp utbildning, rekommendationer och att göra nutrition till en medicinsk specialitet. Vidare bör alla intagna patienter genomgå nutritionsscreening.

Det handlar om att få åldras med värdighet, säger professor Cederholm.

Borgerliga förslag om intimt kost- och nutritionssamarbete mellan alla kommunerna och landstinget i Blekinge bör väl inte längre avslås. Eller hur – hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (S).

Bo Arnesjö (M),
Ledamot av Landstingsstyrelsen och vice ordföranden i Hälso- och sjukvårdsdelegationen,
Landstinget Blekinge

Ungdomsarbetslösheten - en ytterligare allvarlig valfråga 2010

Den 27 november träffas EU:s ungdomsministrar i Bryssel för att anta ett nytt ramverk för det ungdomspolitiska EU-samarbetet mellan 2010 och 2018.
I den nya samarbetsramen anges övergripande mål, prioriteringar, arbetsmetoder och uppföljningssystem. De övergripande målen för samarbetet ska vara att skapa fler och lika möjligheter för alla ungdomar inom utbildning och på arbetsmarknaden, och att främja aktivt medborgarskap, social delaktighet och solidaritet.

Innan beslutet fattades hölls omfattande samråd med ungdomar och ungdomsorganisationer, och en strukturerad dialog kommer även fortsättningsvis att vara en viktig del i samarbetet.

– Jag är glad över att vi under det svenska ordförandeskapet kommer att lyckas nå en överenskommelse mellan EU:s medlemsstater om ett nytt långsiktigt ramverk för ungdomspolitiskt samarbete. Vi tror att detta nya ramverk kommer att stärka och förbättra det europeiska samarbetet och göra det möjligt att åstadkomma mer konkreta resultat. Det är mycket viktigt att vi investerar i ungdomen, inte bara för deras egen skull utan också för att uppnå hållbar utveckling och tillväxt inom EU, inte minst mot bakgrund av den ekonomiska krisen, säger Christer Hallerby, statssekreterare vid Integrations- och jämställdhetsdepartementet.

– Ungdomarna är en värdefull tillgång för Europa – de är vår framtid och vi är skyldiga att så mycket som möjligt förebereda dem för de utmaningar som väntar dem. Grundat på kommissionens förslag från april i år om en ny EU-strategi för ungdomar, kommer rådet den 27 november att anta ett nytt ramverk för EU-samarbete på det ungdomspolitiska området. Den nya ramen ska ange grunden för det politiska samarbetet med ungdomsfrågor för det närmaste decenniet och på de områden som påverkar ungdomar mest: utbildning, sysselsättning, kreativitet och entreprenörskap, social delaktighet, hälsa och idrott, medborgardeltagande och frivilligarbete. Det här är verkligen goda nyheter för ungdomarna – och för Europas framtid, säger Maroš Šefčovič, EU-kommissionär för utbildning, kultur och ungdom.

– Det här ramverket är ett viktigt steg mot en integrerad ungdomspolitik. Vi stödjer en sektorsövergripande ungdomspolitisk strategi, med tydlig åtskillnad mellan å ena sidan initiativ från ungdomsministrarna och å andra sidan sektorsövergripande initiativ på andra närliggande politikområden. På nio år hoppas vi kunna åstadkomma ett smidigt system som ger ungdomarna möjlighet att till fullo delta i den politiska beslutsprocessen och övervakningen av ramverket så att ungdomspolitiken verkligen tillgodoser unga människors behov, säger Tine Radinja, ordförande för Europeiskt ungdomsforum.

SPF:s prioriterade valfrågor 2010

SPF vill fokusera på två spår inom två huvudområden: äldres ekonomi och vård och omsorg om äldre.

När det gäller äldres ekonomi förordar gruppen att två krav ska drivas fram till valet. Dels ligger lika skatt-kravet fast, men en fråga ur den färska äldrepolitiska plattformen lyfts upp: pensionssystemet måste ses över.

När det gäller vård och omsorg ska två frågor profileras: dels övermedicineringen av äldre, dels behovet av ett enhetligt system för taxor inom äldreomsorgen.

Därmed ser Val 2010-gruppens prioriterade valfrågor ut så här:
• Lika skatt
• Se över pensionssystemet
• Bekämpa övermedicineringen av äldre
• Inför ett enhetligt taxesystem i äldreomsorgen

Ett par av de valområden som diskuterades på den rådgivande distriktsordförandekonferensen i oktober, valfrihet och en huvudman inom vård och omsorg om äldre, får därmed träda tillbaka.

En samling med distriktens valkampanjledare var planerad till den 2 mars i Stockholm. Ytterligare en avstämning av valsatsningens inriktning kommer att ske under en distriktsordförandekonferens i slutet av april 2010.

Hotande reduktion av den palliativa vården i Ronneby

Motion angående:

FÖRESLAGEN REDUKTION AV VERKSAMHETEN VID RONNEBY KOMMUNS PALLIATIVA ENHET HÖSTSOL

Palliativ vård definieras av WHO som en aktiv helhetsvård av den svårt sjuka och döende patienten och dennas närstående, genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när behandling inte längre kan förlänga livet.

Målet för palliativ vård är att nå högsta möjliga livskvalitet för både patient och närstående. Högsta möjliga livskvalitet kan bara definieras av patienterna och de närstående själva.

Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Häri betonas helhetssynen, det tvärvetenskapliga och tvärfackliga samarbetet jämte stödet till de närstående. De sjuka ska ha optimal symtomlindring och tillgodosedda psykiska och existentiella behov.

Helhetssynen förutsätter team-arbete där allas insatser respekteras. Teamet måste ha tillgång till medicinsk, omvårdnadsmässig, social och existentiell kompetens jämte arbetsterapi och sjukgymnastik.

Välbefinnandet i livets slutskede påverkas av alla kroppsliga, psykologiska, sociala och existentiella dimensioner och är optimalt först när förhoppningarna och den aktuella situationen nära nog sammanfaller.

Livets slutskede ska upplevas på ett medmänskligt och värdigt sätt! Grundläggande är respekt för den personliga integriteten, hög omvårdnadskvalitet, optimal symtomlindring och medmänskligt anhörigstöd. Vidare att de sjuka har möjlighet att välja och bestämma själva var de vill tillbringa sina sista dagar. De möjligheter som i dag står till buds är oftast sjukhusvård, särskilt kommunalt boende eller det egna hemmet. Nackdelar med sjukhusvård kan vara en stressande vårdmiljö, långt avstånd från de anhöriga och brist på nödvändig lugn och ro.

I Ronneby kommun finns Höstsol, en avdelning skapad för att på ett mycket kompetent och värdigt sätt ta hand om personer i livets slutskede. Höstsol har uppmärksammats som en nära idealisk palliativ enhet av Landstingsförbundet för några år sedan.

Att Höstsol är på väg att förlora betydande resurser i Ronnebymajoritetens budget 2010 är mycket oroande. Oerhört värdefull kunskap och erfarenhet löper då risken att gå förlorad. Istället borde verksamheten kunna utvecklas till en resurs för hela Blekinge! I ett framtida perspektiv kan man där skapa ett kompetenscentrum som landstinget, andra kommuner och regioner kan dra nytta och lärdom av. Höstsol är något som Ronnebyborna kan känna sig stolta över!

Därför föreslår vi att:

Ronneby kommun snarast utreder möjligheten att tillsammans med andra aktörer som exem-pelvis landstingets palliativa verksamhet och närliggande kommuner – gärna inom ramen för PSVO - skapar ett kompetenscentrum för att tillvarata, säkerställa, sprida och vidareutveckla Höstsols enastående palliativa kompetens.


Avsedd som motion av Susanne Lundgren (M) Ledamot av Fullmäktige, Ronneby kommun
Avsedd som motion av Bo Arnesjö (M), Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge

Moderat jobbpolitik

Socialdemokraterna propagerar nu för sin egen jobbpolitik - relativt oförändrad i förhållande till förra mandatperioden. De hävdar att moderat jobbpolitik i huvudsak består av skattesänkningar och ett ökat utanförskap.

Dessa påståenden kan inte stå oemotsagda:

I själva verket förhindrar Moderaterna och Alliansen att fler jobb försvinner.

Det sker genom:
 Att Statsbidragen till kommuner och landsting höjs med 10 miljarder kronor 2010 för att undvika uppsägningar i välfärdens kärna.
 Att ROT-arbeten ger en skattereduktion och sänkta socialavgifter.
 Att de genomförda skattelättnaderna på arbetsinkomster ökar människors konsumtionsutrymme som håller igång ekonomin.
 Att ordning och reda på bankerna är centralt för att förhindra härdsmältor i det finansiella systemet med konsekvenser för hela samhället.

Det sker vidare genom:
 Att Moderaterna och Alliansen satsar på omställning och att bygga broar tillbaka till arbetsmarknaden
 Att etablera bättre matchning och en effektivare arbetsmarknadspolitik. Ökade resurser till aktivering inom arbetsmarknadspolitiken.
 Att genomföra en jobb- och utvecklingsgaranti med individuella åtgärder.
 Att öka antalet utbildningsplatser inom yrkesvux/komvux, yrkeshögskolan, universitet och högskola.
 Att jobbskatteavdraget har förstärkt drivkrafterna för att arbeta, vilket är viktigt för att undvika att arbetslösheten biter sig fast.

Till yttermera visso genom:
 Att Moderaterna och Alliansen skapar förutsättningar för att jobben ska bli fler
 Att det har blivit enklare att starta och driva företag bland annat genom minskad administrativ regelbörda, sänkt bolagsskatt och nedsatta egenavgifter.
 Att det har blivit enklare att tillfälligt anställa personer upp till 24 månader och att möjligheten till säsongsanställning har återinförts.
 Att forsknings- och innovationssatsningen får en nivåökning om fem miljarder kronor för anslagen 2012.
 Att kostnader har minskat för att ha anställd personal, framförallt för unga.
 Att värna sunda offentliga finanser är avgörande för att långsiktigt göra Sverige till ett attraktivt land att investera i.

Hur skulle utvecklingen ha sett ut om socialdemokraterna och deras partners haft makten under den djupaste ekonomiska krisen sedan 30-talet.

Gustav Nilsson (M), Riksdagsman
Bo Arnesjö (M), Landstinget Blekinge

”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ för Landstinget Blekinge?

”Lean” definieras som eliminaton av faktorer som inte skapar värde för avnämarna i en verksamhet - bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.

Efter kriget anslöt sig den japanska industrin till Fords system för masstillverkning av bilar. T. Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS), som är nära synonymt med Lean-filosofien.

En Lean-verksamhet karaktäriseras av att:

• alla beslut ska vara långsiktiga även om de tas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål
• alla processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem,
• anpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion och jämna ut all arbetsbelastning,
• skapa en kultur där icke optimala processer stoppas och ändras,
• standardisera allt arbete för att möjliggöra förbättringar med medarbetarnas medverkan,
• använda öppen styrning så att inga problem döljs,
• använda beprövad teknik som passar både medarbetare och processer,
• ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det,
• enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi,
• respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre,
• fatta alla beslut långsamt och i samförstånd med alla medarbetarna,
• överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut,
• bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra.

Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda rankas utifrån om de leder till bättre slutresultat. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet - kallade slöseri - ska systematiskt elimineras.

”Lean” går inte uteslutande ut på att reducera slöseri och innebär därför inte alltid neddragningar. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad och slimmad. Avnämarna ska alltid stå i fokus.

En andra princip är att eliminera onödigt arbete och att fokusera medarbetarnas säkerhet och ansvar. Därmed ökar motivationen och tillfredsställelsen.

I hälso- och sjukvården innebär Lean-filosofin ett nytt tänkesätt. Allt omarbetas - från synen på patienter och medarbetare till sjukvårdledningens dagliga arbete.

I den aktuella vården tvingas ofta patienter lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Inom Lean Sjukvård ska patienterna istället ”flöda” genom vårdens processer och allt som inte skapar värde för dem ska undvikas.

Slutmålet är bättre kvalitet och säkerhet i vården, minskade förseningar, kortade vårdtider samt bättre arbetsmiljö och medinflytande för de anställda - det vill säga bättre kvalitet utan extra resurser.

Idén att involvera både patienter och personal i vårdens utveckling passar de flesta sjukvårdsorganisationer. En risk är dock att man i detalj fokuserar bättrade processer och därför glömmer bort vad som behövs för att både processerna och utförarna ska blir bättre.

En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner till gräsrotsnivån.

Universitetssjukhuset i Lund är bland de första sjukhusen i Sverige som inför lean-arbetssättet som ledstjärna för verksamheten. Erfarenheterna är goda.

Landstinget Blekinge är i en prekär situation. Etablering av Lean-filosofin borde därför snarast tas upp till seriöst övervägande.

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen
Gustav Nilsson (M), landstingsråd
Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktigeLandstinget Blekinge

Många fler medelålders olyckliga

Vår mentala eller emotionella hälsa är en produkt av vårt totala psykologiska mående. Det inkluderar vad vi känner för oss själva, kvaliteten på våra relationer, förmågan att bemästra våra känslor och att stå emot psykologiska påfrestningar. De mentalt eller känslomässigt friska är inte bara fria från depression, ångest eller andra psykiatriska problem. De har kraft att inte rygga tillbaka för motgångar, kan skratta och ha roligt, har en känsla av meningsfullt liv, ett flexibelt lärande, en god anpassning till förändringar, en god förmåga att bibehålla balans inom olika viktiga livsområden, en god livstillfredsställelse och ett lagom självförtroende. En psykosocial och ekonomisk statistisk studie i 72 länder visar att medelålders personer har sämre mental och emotionell hälsa – det vill säga är mindre tillfredsställda med livet - än yngre och äldre vuxna. Man fann en omvänd statistisk relation mellan det mentala välbefinnandet och åldern - detta helt oberoende av yttre faktorer. Den mentala och emotionella hälsan var sämst vid 46,5 år – hos kvinnor tidigare än hos män (J. Soc. Sci & Med. 2009). Den nedsatta livstillfredsställelsen i medelåldern kan komma smygande. Först efter 50 års ålder förbättras tillståndet igen och når i snitt samma nivå som hos en 20-åring vid 70 års ålder. Studien omfattade nära 400 000 individer i USA och Västeuropa. Data hämtades från US General Social Survey och Eurobarometern under åren 1972 – 2006 och jämfördes med data från WHO World Values Survey. En huvudfråga, som ställdes, var: ”Är Du på det hela taget: ● mycket tillfredsställd, ● måttligt tillfredsställd, ● inte särskilt tillfredsställd, ● inte alls tillfredsställd, med det liv Du lever?” Svarsmönstret var likartat hos alla oberoende av utbildning, arbetssituation, ekonomi, äktenskap och antal barn i hushållet. Resultaten jämfördes också med egen-rapporterad depression och ångest hos stora populationer i Europa. Samma mönster iakttogs där. Vad som orsakar dessa mönster är okänt! Forskarna spekulerar i att åldrandet måhända kan leda till att vi undan för undan förkastar ouppnåeliga ungdomliga målsättningar och lär oss att alltmer bortse från våra tillkortakommanden. Vi lär oss samtidigt att göra det bästa av våra inneboende egenskaper. Kanske skulle kunskap om den minskade mentala belastningen hos äldre kunna hjälpa många att klara medelåldersfasens kriser. Depressioner hos äldre verkar inte oöverkomliga och heller inte allra vanligast, som vi hittills har trott! Bo Arnesjö (M), Karlskrona Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen Landstinget Blekinge

Fem till tio liv kan räddas!

Undersökning med ultraljud för att påvisa pulsåderbråck i stora kroppspulsådern på buknivån

(bukaortaaneurysm) är livsräddande, kostnadseffektivt och etiskt försvarbart hos symptomfria

män över 65 år enligt SBU (Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering).

Numera finns det ett starkare vetenskapligt underlag för att införa ultraljudsundersökning av buk-

aorta hos alla män över 64 år, än när vi moderater motionerade om det för några år sedan.

Varje år dör omkring 600 män av brustna bukaortaaneurysm i Sverige. Om de har brustit före operation är dödligheten över 75 %, jämfört med 2 – 3 % hos dem som opereras på grund av påvisad risk för bristning.

Vid screening med en enkel ultraljudsundersökning har omkring 5 procent av männen bukaortaaneurysm varav omkring 10 procent behöver opereras direkt. I Blekinge kan sålunda 5 – 10 manliga liv räddas årligen.

Trots dessa entydiga bevis har Landstinget Blekinge, med S, V och MP i den politiska majoriteten, ännu inte accepterat sådan screening. Man skyller på resursbrist och att ”undersökning av friska gubbar” inte kan prioriteras. Skärpning!

Bo Arnesjö (M), vice ordförande i hälso- och sjukvårdsdelegationen

Gustav Nilsson (M), Landstingsråd,

Landstinget Blekinge.

”LEAN” SJUKVÅRD – ett alternativ?

”Lean” är en filosofi som handlar om hur man hanterar resurser. Syftet är att identifiera och eliminera faktorer i en verksamhet som inte skapar värde för avnämarna. Det handlar om: ”Bättre effekt för kunden/patienten med smartare arbete.” Efter andra världskriget var Japan tvingat att lägga om sin industri. Toyota anslöt sig då till Fords system för masstillverkning av bilar, dock anpassat till sina egna ekonomiska förutsättningar. Taiichi Ohno skapade då Toyotas Produktionssystem (TPS) - nära synonymt med Lean-filosofien. Vid tillämpning i en verksamhet karaktäriseras Lean-begreppet av: att alla beslut ska vara långsiktiga även om de fattas på bekostnad av kortsiktiga finansiella mål att processer och flöden i verksamheten ska möjliggöra enkel analys och lösning av problem, att behovsanpassa verksamhetens kapacitet för att undvika överproduktion, att jämna ut all arbetsbelastning, att skapa en verksamhetskultur där icke optimala processer stoppas och ändras, att standardisera allt arbete för att möjliggöra ständiga förbättringar med medarbetarnas medverkan, att använda öppen styrning så att inga problem döljs, att eftersträva användning av väl beprövad teknik som passar både medarbetare och processer, att ledningen känner verksamheten i detalj, lever enligt dess filosofi och lär andra att göra det, att enskilda medarbetare och arbetslag tar till sig verksamhetens filosofi, att respektera partners och leverantörer genom att hjälpa dem att bli bättre, att fatta beslut långsamt och i samförstånd med medarbetarna, att överväga alla alternativ och därefter snabbt genomföra valda beslut, att bli en lärande organisation genom att ständigt reflektera och förbättra. Alla aktiviteter i en ”lean”-verksamhet ska sålunda kategoriseras utifrån om de leder till bättre slutresultat eller ej. Aktiviteter som inte förbättrar resultatet kallas slöseri och ska systematiskt elimineras. Det görs med olika typer av branschbetingade standardmetoder och verktyg. Många tror att ”lean” bara är att reducera slöseri och därför alltid innebär neddragningar. Det är ett missförstånd. Istället är det fråga om bästa möjliga arbets- och resursanpassning i en verksamhet - inte att den ska vara överdrivet nedbantad. Avnämarna ska alltid stå i fokus. En andra princip är att få medarbetarna att prestera så bra de kan genom att eliminera onödigt arbete. Vidare att fokusera på deras säkerhet och ansvar. Därmed ökar deras motivation och tillfredsställelse. Lean-filosofin tas nu upp i offentlig verksamhet. I hälso- och sjukvården innebär det ett helt annat tänkesätt och att bearbeta allt från synen på patienter och medarbetare till sjukhusledningens dagliga arbete. Den traditionella vårdkedjan tvingar ofta patienter att lägga mer tid på väntan och förflyttning än på den faktiska vården. Målen i Lean Sjukvård innebär istället att patienterna ska ”flöda” genom sjukvårdens processer och att allt som inte skapar värde för dem ska undvikas. Slutmålet är att bättra kvaliteten och säkerheten i vården, minska antalet förseningar, korta patienternas vårdtid samt att förbättra arbetsmiljön och medinflytandet för de anställda - det vill säga förbättringar utan extra resurser. Idén att involvera både patienter och personal i vårdsystemets utveckling har visat sig passa många sjukvårdsorganisationer. Ett problem är en benägenhet att i detalj fokusera förbättrade processer så att man glömmer bort vad som behövs för att både processerna och de som utför dem ska blir bättre. En sekundär effekt är att ekonomin förbättras genom rationaliseringar ända ner gräsrotsnivån. Universitetssjukhuset i Lund är ett av de första sjukhusen i Sverige som inför arbetssättet lean som ledstjärna för hela verksamheten. Med hänsyn till den prekära ekonomiska situationen i Landstinget Blekinge borde etablering av Lean-filosofien snarast tas upp till seriöst övervägande. Bo Arnesjö (M), vice ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen Gustav Nilsson (M), landstingsråd Pål Wetterling (M), ersättare i fullmäktige Landstinget Blekinge

Underbehandling av äldre med bröstcancer

Var tredje svensk kvinna som får bröstcancer är över 70 år (2 330 per år). De får inte vårdkontakt lika lätt som de yngre och får därför diagnos i ett senare sjukdomsskede. Det kan leda till underbehandling och risk för sämre överlevnad. Bröstcancerföreningarnas Riksorganisation (BRO) ställer nu krav på att äldre kvinnor med risk för eller med manifest bröstcancer ska få lika hög kvalitet på handläggningen som de yngre. I Landstinget Blekinge krävs nu tillgång till en säkerställd diagnostik och fullständig bröstcancervård för alla de nära 13 000 kvinnor som är 70 år eller äldre. Det krävs: 1. Mammografi minst till 74 års ålder - det är inte acceptabelt att landsting fortfarande inte följer Socialstyrelsens rekommendationer på minst 74 års ålder. Ännu högre åldrar borde snarast inkluderas i screeningen. 2. Bättre diagnostik - det är inte acceptabelt att tumörens hormonkänslighet och övriga känslighet, samt att lymfkörtlarna, inte undersöks hos alla kvinnor med bröstcancer. 3. Bättre behandling - det är inte acceptabelt att många kvinnor som är över 70 år inte erbjuds behandling efter kirurgi, såsom strålning och läkemedel, för att förebygga återfall. 4. Skriftlig behandlingsplan för varje patient - endast 2 av 10 bröstcancersjuka kvinnor får en skriftlig behandlingsplan idag. 5. Kontaktsjuksköterska till varje patient - knappt hälften vet vem deras kontaktsjuksköterska är. 6. Bättre utbildning av läkare för att delge dem att subjektiva bedömningar kan leda till sämre behandling speciellt hos äldre. Även doktorns eget kön och ålder kan spela in. En 70-årig svensk kvinna kan räkna med att leva i ytterligare 14 år. En 85-årig kvinna blir i snitt 92 år. Därför måste de omhändertas med lika god kvalitet som kvinnor i 50- och 60-årsåldern. BRO beskriver här en äkta och ovärdig köns- och åldersdiskriminering, som snarast borde utplånas! Bo Arnesjö (M), Vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Statlig omsorgsförsäkring?

Många kommuner har ekonomiska problem. Dagligen rapporteras otillfredsställda kommunala omsorgsbehov. Äldreomsorgens kvalitet diskuteras livligt och äldres omsorgsrättigheter har försvagats. Att höja skatter är svårt och höjda avgifter skulle endast marginellt kunna bidra till att lösa omsorgens ekonomiska problemen.

En rättighetslag finns för funktionshindrade. De kan få kommunalt och statligt bidrag för personlig assistans. Vid funktionshinder uppkomna före 65 års ålder ska alla tillförsäkras ”goda” levnadsvillkor. Man har också rätt att anställa, snart sagt, vem som helst som personlig assistent utan brukaravgifter. Rätten till personlig assistans har man kvar efter 65 år.

Äldreomsorgens brukare har också funktionshinder. Den följer emellertid Socialtjänstlagen som enbart ska bidra till en så kallad ”skälig” levnadsnivå. De äldre ska betala en avgift för sin omsorg och de är oftast hänvisade till en enda kommunal utförare.

Vi har sålunda två helt olika system för äldreomsorg beroende på om funktionshindret konstaterats före eller efter vårdtagarnas 65-årsdag.

Om nyinflyttade invånare med behov av stöd kunde generera kommunala intäkter skulle omsorgens kvalitet stimuleras. Så hävdar Per Gunnar Edebalk, professor vid Socialhögskolan i Lund.

En lösning på de ekonomiska utmaningarna skulle sålunda kunna vara en statlig omsorgsförsäkring för funktionshindrade oberoende av ålder. Finansieringen kräver i så fall en skatteväxling från kommunalskatt till försäkringsavgifter.

Möjliga fördelar vore att:

ü den framtida finansieringen underlättas.

ü det blir en ekonomisk utjämning mellan kommunerna,

ü en försäkringsrättighet är starkare än en rättighet enligt socialtjänstlagen,

ü kommunerna får ekonomiska intressen av att ta emot vårdkrävande äldre från andra kommuner. Med en försäkring skulle en inflyttande vårdtagare ta med sig sina försäkringspengar och då bidra till en intäkt för kommunen. Detta kan premiera kommuner med en god omsorg,

ü en omsorgsförsäkring skulle kunna bidra till att lösa dilemmat att vi nu har två system för äldreomsorg.

Det kommunala huvudmannaskapet för äldreomsorgen, instiftat 1918, utsätts nu kontinuerligt för påfrestningar som sannolikt kommer att öka. En intressant fråga är hur vi ska klara den framtida omsorgens ekonomiska och sociala utmaningar.

En statlig omsorgsförsäkring vore måhända ett alternativ att seriöst diskutera?

Bo Arnesjö (M), Karlskrona

Gustav Nilsson, Landstingsråd (M), Fågelmara

Hans Hedvall (M), Karlskrona

Vårdplatsbristen – vårdens dilemma

Efter att en rapport om att vårdens brist på vårdplatser försämrar beredskapen vid olyckor uppger Arbetsmiljöverket att de ska ta i med hårdhandskarna mot sjukhus som har för få vårdplatser och för lite personal. Verket är på väg att höja sina viten. För landstingen kan det handla om ”böter” i miljonklassen. Verket ska vidare träffa Socialstyrelsen för att diskutera en gemensam aktion mot överbeläggningar. Stressen och maktlösheten hos personalen är ett stort arbetsmiljöproblem, anses det.

Sveriges Kommuner och Landsting är rädda för konsekvenserna om myndigheterna reagerar utan analyser. De anser att vårdplatsbristen skulle kunna lösas om utslussningen av äldre fungerade bättre.

Många andra organisationer klagar!

Skälen är:

ü Sverige ligger på jumboplats i Europa när det gäller antalet vårdplatser.

ü Efter ett aktuellt beslut om reduktion av antalet vårdplatser (cirka 50) har även Blekinge sällat sig till landstingen med riskabelt lågt antal platser.

ü För få vårdplatser gör att personalen tvingas vårda sjuka patienter för kort tid eller i värsta fall inte alls. Det sistnämnda kan äventyra vårdens möjligheter att klara vårdgarantin och därmed att få ta del av den så kallade kömiljarden.

ü De sjuka tvingas ofta till fler vårddygn än vad som behövts om de hade fått rätt omhändertagande från början.

ü Personalen tvingas vårda patienter på ”fel” avdelning där rätt kompetens inte finns och de får ta ansvar för patienter med sjukdomar de inte har erfarenhet av.

ü Samtidigt är det känt att varje sådan utlokalisering i snitt medför ett dygns längre vårdtid. Kvaliteten på vården blir sämre med onödigt lidande för patienterna. Dessutom medför utlokaliseringen stora patientsäkerhetsrisker och en försämrad arbetsmiljö.

ü Socialstyrelsen och Arbetsmiljöverket har nu bestämt sig för att göra gemensam sak mot den försämrade vården och arbetsmiljön som orsakats av att den systematiska nedrustningen av vårdplatser i Sverige.

Nu krävs ordentlig dokumentation och rapportering av alla de risker och negativa effekter som dagligen uppstår i vården. Detta gäller:

ü Överbeläggningar och eventuella korridorpatienter på alla vårdavdelningar.

ü Utlokaliseringar – då patienter vårdas på andra specialiteters avdelningar.

ü Inlokaliseringar – då personalen tvingas vårda patienter från andra specialiteter på den egna vårdavdelningen

ü Inläggningar/behandlingar/operationer som stryks eller förhindras på grund av platsbrist.

Det finns stor anledning för Landstingets vänsterkartell att ta dessa krav på stort allvar i dessa ekonomiska vargatider?

Bo Arnesjö (m), Karlskrona, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge.

Vårdgaranti Europa

Frågan om en Europeisk patientrörlighet har debatterats inför årets Europaparlamentsval. Detta har sin grund i EG-domstolens beslut att patienter som stöter på otillbörliga förseningar av utredning och behandling har rätt att vända sig till ett annat medlemsland och där få vård som sedan ersätts i hemlandet. Rättigheten har utvecklats i efterföljande domar och tolkats utifrån EU’s grundfördrag. Domstolen har genom praxis utformat vad som kan liknas vid en Europeisk vårdgaranti. Dessa patienträttigheter finns i dag endast i form av svårtolkad domstolspraxis och inte i konkret lagstiftning.

Europaparlamentet röstade därför i slutet av april om ett nytt patientrörlighetsdirektiv och att det ska träda i kraft sommaren 2010. Ministerrådet ska redan vid årsskiftet 2009/2010 fatta beslut. Förutsättningen är att allt går som det ska. I Socialdepartementet tror man dock att vi får vänta till 2010.

Huvudregeln, enligt förslaget, är att patienter ska ha rätt till ersättning för planerad vård i andra EU-länder om samma eller liknande vård hade ersatts i patientens hemland (landet där patienten är försäkrad). Ersättningen ska enligt förslaget uppgå till det belopp som hade ersatts om samma eller liknande vård hade givits i hemlandet.

De flesta européer förstår inte varför möjligheten att göra fler människor friska snabbare har stoppats så länge: Varför ställer sig framför allt socialistiska politiker i vägen för att vi svenskar snabbt ska kunna få hjälp?

”De politiker som ställer sig i vägen” menar att det handlar om att försvara rätten till vård efter behov, och inte vård efter plånbok. De säger att vi riskerar att bryta ner den sjukvård som står till buds för vanliga svenskar. De menar också att besluten om sjukvård ska fattas så nära patienten som möjligt och att EU inte ska ha makten över vem som får vård. De hävdar att Moderaterna inte bryr sig om denna princip utan istället vill ge EU-kommissionen i Bryssel och EG-domstolen större bestämmanderätt över sjukvården.

Alla ska ha rätt till den vård de behöver. Det är viktigt att eftersträva att alla snabbt får vård där de bor. Vid eventuell fördröjning eller känd bristfällig vårdkvalitet och vid sällsynta sjukdomar bör vi eftersträva utökat samarbete mellan medlemsländerna. Initiativet med ett patientrörlighetsdirektiv är därför bra.

Vi Moderater menar sålunda att patientens rättigheter i stället ska handla om att ha rätt till den vård och vårdkvalitet man behöver, så att man snabbt blir frisk. Makten över vården ska i så stor utsträckning som möjligt ligga hos patienten själv, inte hos landstingspolitikerna.

Bo Arnesjö (m), v. ordförande i Hälso- och Sjukvårdsdelegationen,

Gustav Nilsson (m), Landstingsråd,

Landstinget Blekinge

S: Gamla får festa fem gånger per år

Från SvD:

Äldre ska ha rätt att önska sig en festmåltid som går ut över det vanliga minst fem gånger per år.

Det är ett av de förslag om förbättrad mathållning i äldrevården som Socialdemokraternas talesperson i äldrefrågor, Ylva Johansson, lade fram under påskhelgen. Till önskemåltiden ska det också gå bra att ta sig en nubbe eller ett glas vin.

- Alla har rätt att ha måltider och speciella tillfällen att se fram emot, säger Johansson.

TT: Men är det inte lite snålt med bara fem festmåltider per år?

- Man måste börja någonstans. Det finns ställen där de äldre aldrig får något extra.

Johansson efterlyser en nationell strategi där maten får en central roll och föreslår en ansvarsfunktion för nutrition som ska utveckla arbetet med mat och måltider inom äldrevården.

Rent konkret vill hon och S bland annat låta de äldre äta tillsammans och slippa matlådan. De ska också få vara med och laga maten där det är möjligt.

Johansson tror inte att en satsning på de äldres mat blir någon kostnad för samhället.

- Det finns tvärtom stora vinster att göra till exempel när det gäller antalet vårddygn. I dag läggs många äldre in för vård gång på gång för att de är undernärda, säger hon.

Socialdemokraternas förslag läggs fram som en kommittémotion till hösten.

Är det ovanstående ett Socialdemokratiskt aprilskämt??

Kan sådant hända i Blekinge?

2009-04-08

En 80-årig man nekades läkartid på sin vårdcentral. ”Du är för gammal”, meddelade sjuksköterskan som svarade i telefonen.

Den 80-årige mannen har högt blodtryck, sköldkörtelproblem och högt kolesterol och går regelbundet på kontroller för att de läkemedel han äter ska ställas in rätt.

Men när han i fredags ringde för att boka en läkartid på vårdcentralen Norrtälje södra fick han ett oväntat besked, rapporterar Norrtelje Tidning.

– Sköterskan som svarade sade ”Du är för gammal för en årlig undersökning, du får vända dig till privatsjukvården. Du har väl läst i tidningen att folk får alldeles för mycket medicin och att de nästan äter ihjäl sig. Det är väl tveksamt om du ska ha någon medicin över huvud taget.”, säger mannen till tidningen.

På mannens fråga om han bara skulle sitta och vänta på döden ska sjuksköterskan enligt honom ha svarat att ”Ja, men det är väl det vi alla gör. Sitter och väntar på döden”.

Från Dagens Medicin

Sveriges största parti heter Moderaterna

I Expressens och Demoskops nya väljarbarometer ökar de med nio procentenheter - och Socialdemokraterna backar nästan lika mycket. Alliansen går nu förbi oppositionen och leder med knappt fem procentenheter.
- En riktig vitamininjektion, säger Per Schlingmann, partisekreterare i Moderaterna.

Lördagen den 4 april 2009 är dagen då Alliansen går förbi oppositionen i Expressens och Demoskops väljarbarometer, efter att ha flåsat vänsterblocket i nacken i flera månader. Och det är dagen då Moderaterna seglar upp som Sveriges största parti, från 26,5 procent i mars till 35,5 procent i april. Fredrik Reinfeldt kan glädja sig åt en ökning på nio procentenheter.

Det är dramatiska förändringar.

Socialdemokraterna har nästan lika stor anledning att beklaga sig över aprilmätningen. De tappar 8,6 procentenheter, och förlorar därmed positionen som nummer ett. Det har inte hänt i Demoskops mätningar sedan juli 2005.

- Den stora förändringen kan till stor del hänföras till debatten kring Wanja Lundby-Wedin. Den har skadat förtroendet för S. När dessutom förtroendet för S-ledaren viker uppfattas Socialdemokraterna inte som den lösning människor kan luta sig mot, säger Anders Lindholm.

Alliansen går nu förbi och tar ledningen i blockstriden med 4,8 procentenheter. Det är första gången sedan oktober 2006.

Uppsjö av styrelseuppdrag?

Med anledning av den aktuella bonusdebatten och Vanja Lundby-Wedins alla styrelseuppdrag vore det väl intressant att gå igenom alla former av extraknäck hos alla våra lokala heltidspolitiker och värdera huruvida de klarar av sina uppdrag!!

Så gör man ju i riksdagen?!

Karlskronanostalgi

Tänkvärt

Ingen människa borde tvingas bo i ett land som saknar
en rättvis regering, rinnande vatten och utbildade läkare.

(Arabisk tänkare på 900-talet f K)

Könsbetingad abort

I tisdagens blockledardebatt förklarade sig Fredrik Reinfeldt beredd att utforma regler som förbjuder abort på grund av kön.

Mona Sahlin däremot sa nej därför att hon inte förstår hur en sådan abortlagstiftning skulle se ut. Detta kan verka vara ett flagrant exempel på cynisk politisk könsdiskriminering.

Ökat stöd för Moderaterna

SR 2009-03-15

Stödet för Moderaterna är det största på tolv år och skillnaden mellan blocken minskar, visar en ny mätning.

I Sifos väljarundersökning för mars, som publiceras i flera morgontidningar, får Moderaterna 31,1 procent av väljarsympatierna. Det är en ökning med 4,9 procentenheter från förra månaden.

Skillnaden mellan blocken minskade från 7,1 till 3,3 procentenheter.

Ett orosmoln för den borgerliga alliansen är att Kristdemokraterna skulle åka ur riksdagen om det vore val i dag.

Resultat alla partier:
V 5,5 (-0,1)S 37,5 (-0,4)MP 6,6 (-1,1)C 6,3 (+0,4)FP 5,6 (-2,1)M 31,1 (+4,9)KD 3,3 (-1,0)SD 2,6 (-0,9)

Sifforna inom parantes förändring från förra mätningen.

"Skop: Kris stärker regeringen!"

Alliansen hämtar in alltmer på den rödgröna rörans övertag i opinionen! "Nu återstår 2,5 procentenhets skillnad mellan det styrande borgerliga blocket, som stöds av 46,4 procent, och de tre oppositionspartierna som får 48,9 procent, visar Skop.

Det är långt kvar till nästa val, men denna undersökning är ytterligare ett bevis i en lång rad av opinionsundersökningar med samma tendens: Alliansen går framåt!

Mer i DN.

Opininonen 25 januari 2009

Ännu jämnare mellan blocken!!!

L

Moderaterna gör sitt bästa resultat på två år

I Expressens och Demoskops väljarbarometer är de nästan dubbelt så stora som de tre andra allianspartierna tillsammans.

Demoskop har genomfört 1009 telefonintervjuer med röstberättigade från 18 år och äldre under perioden 2 till 8 januari 2009. En förändring är statiskt säkerställd om den för partier med ca 35 procent stöd är större än +/- 4,2 procent, för partier med ca 25 procent stöd är större än +/- 3,8 procent, för partier med ca 10 procent stöd är större än +/- 2,6 procent och för partier med ca 5 procent stöd är större än +/- 1,9 procent.

Moderaterna fortsätter att gå framåt och ökar med 2,4 procentenheter till 31,5 procent. Alliansen ligger nu 6,2 procentenheter bakom de rödgröna, vilket är 4,4 procentenheter bättre än i förra mätningen. Socialdemokraterna tappar 1,6 procentenheter. Kd tappar ytterligare - till 2,5 procent.

Moderaterna är nu nästan dubbelt så stora som de andra tre allianspartierna tillsammans. Den fördelningen kan innebära att allianssamarbetet börjar knaka i fogarna.

- Moderaternas framgångar kan leda till spänningar i alliansen. De tre småpartierna, särskilt kd, har ett behov att profilera sig gentemot de andra, säger Marie Demker, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann håller med om att allt för stor moderat dominans i alliansen kan innebära problem. Därför ska partiet dela med sig av rampljuset.

Gapet krymper

081214 Gapet krymper - enligt Sifo.
Minsta skillnaden sedan mars 2007. Oppositionen leder med 7,2 procentenheter

Remisshanteringen i Landstinget Blekinge

Till Fullmäktige, Landstinget Blekinge

Motion: Remisshanteringen i Landstinget Blekinge

Socialstyrelsen (SoS) har kartlagt huruvida den nya remisshanteringsföreskriftens (SOSFS 2004:11) krav på vårdgivare och verksamhetschefer i landstingen är uppfyllda och hur remisshanteringen fungerar i praktiken. Stora brister påvisades i samtliga landsting.

 På vårdgivarnivån fanns betydande brister vad gäller att skapa övergripande direktiv och regler för remisshanteringen på verksamhetsnivån.

 På verksamhetsnivån var den största bristen dålig bevakningen av svaren på sända remisser. Det är där SoS har identifierat de största patientsäkerhetsriskerna, exempelvis försenade eller försvunna patologiska provsvar från olika servicediscipliner.

 Flera landsting har inkompatibla datasystem som omöjliggör digital kommunikation. Det försvårar och fördröjer remiss- och svarshanteringen.

SoS hävdar att vårdgivarna snarast bör se till att avvikelsehanteringssystemet fungerar så att risker med remisshanteringen uppmärksammas och dokumenteras.

Socialstyrelsen ställer följande krav på vårdgivarna

Av SoS föreskrifter (SOSFS 2005:12) om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården framgår bland annat följande:

”Vårdgivaren ska fastställa övergripande mål för det systematiska kvalitetsarbetet, kontinuerligt följa upp och utvärdera målen samt ge direktiv och säkerställa att ledningssystemet inom ansvarsområdet är så utformat att vårdprocesserna fungerar verksamhetsöverskridande.

Ledningssystemet ska bland annat säkerställa att det finns rutiner för att klargöra ansvaret för samarbetet kring och planeringen av vården av enskilda patienter till exempel när det gäller överfö-ring av information om enskilda patienter, samverkan i vårdprocesserna och avvikelsehantering. Dessutom ska det finnas rutiner för egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring.

Socialstyrelsen anser att remisshantering är ett riskområde avseende patienternas säkerhet, vilket särskilt bör beaktas av vårdgivaren vid arbetet med att upprätta ett ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet.”

Enligt SoS föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. framgår bland annat att vårdgivaren ska ge skriftliga direktiv och säkerställa att det finns rutiner för hur remisser ska utformas och hanteras.

Mot bakgrund av de brister som uppdagades vid SoS verksamhetstillsyn och med stöd av ovanstående föreskrifter har SoS efterlyst snara åtgärder och svar på följande:

 Hur och av vem vårdgivaransvaret utövas och hur personalen har informerats om detta.
 Vårdgivarens definition av begreppet remiss.
 Vårdgivarens direktiv avseende remisshantering.
 Hur samverkan ska ske avseende rutinerna för remisshantering.
 Ansvarsfördelning och samverkan vid långa väntetider hos remissmottagande enhet.
 Hur vårdgivaren förvissar sig om att remisserna kan spåras och bevakas i alla led (inklusive de remisser som skickas utomläns).
 Hur vårdgivaren förvissar sig om att personalen får tillräcklig kunskap om rutinerna för remisshantering och de stödsystem som finns för denna hantering.
 Hur vårdgivaren säkerställer att det finns rutiner för att via avvikelsehanteringen fånga upp risker med landstingets remisshantering.
 Hur vårdgivaren ska följa upp att varje verksamhetschef fastställer skriftliga rutiner i enlighet med direktivet och att de tillämpas.

Flera landsting har redovisat vilka åtgärder de har vidtagit med anledning av SoS’s påpekanden. Av redovisningarna framgår att de har planerat och påbörjat arbetet med att säkra remisshanteringen.

Socialstyrelsen ställer följande krav på verksamheterna

Enligt Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2004:11) om ansvar för remisser för patienter inom hälso- och sjukvården, tandvården m.m. framgår att verksamhetschefen ska fastställa:

 vem eller vilka som får utfärda remisser inom verksamhetsområdet
 rutiner för hanteringen av utgående remisser och inkommande remissvar
 rutiner för hanteringen av inkommande remisser och utgående remissvar.

Verksamhetscheferna fick efter SoS’s tillsyn ett tillsynsmeddelande där SoS noterat de förbättringsåt-gärder avseende remisshanteringen som respektive verksamhet förutsätts vidta.

_____________________

Mot bakgrund av det ovanstående hemställes att Fullmäktige, Landstinget Blekinge måtte beslu-ta

att ge Landstingets kansli i uppdrag att snarast kartlägga huruvida remiss- och svarshanteringen i Landstinget Blekinge till fullo tillfredsställer Socialstyrelsens krav

samt

om så icke är fallet snarast åtgärda dessa brister i avsikt att förbättra patientsäkerheten.

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge

Den åldrande mannen - ett försummat kapitel

WHO tog nyligen initiativ till en kongress om "Den åldrande mannen". 600 forskare deltog. Intresset för äldre mäns problem ökar. Forskningen inom området ligger dock långt efter likartad forskning hos kvinnor. Nu får man intryck av ett trendbrott. I Sverige sker sådan forskning vid Andrologenheten, Karolinska Sjukhuset, kontaktperson docent Stefan Arver.

Hormonbehandling av kvinnor i klimakteriet är etablerad. Huruvida även män ska erbjudas sådant tillskott (substitution) - framför allt av testosteron – diskuteras. I en treårig större studie fick män, 65+ år, tillskott av testosteron. Deras muskelstyrka ökade, benstomme tätnade och de kognitiva funktionerna (minnet och inlärningsförmågan) bättrades.

Riskerna med långvarig testosteronbehandling hos äldre män behöver belysas. Flera studier har icke visat ökning av prostatacancer eller cancermarkören PSA. Det tycks därför inte finnas anledning att avstå från att behandla äldre män med symtomgivande konstaterad testosteronbrist. Prostatakörteln bör dock kontrolleras.

Män har inget klimakterium, utan en successiv minskning av könshormonhalten med samtidiga bristsymtom. Nya benämningar på detta tillstånd är: PADAM (Partial Androgen Deficiency in the Aging Male) eller ADAM (Androgen Deficiency in the Aging Male).

Äldre män drabbas ofta av förändringar i psykiska och fysiska funktioner som kan relateras till sjunkande nivåer av manligt könshormon och som kan återställas genom tillförsel av testosteron.

Kroppens hormonsystem är viktigt för vår förmåga att klara sjukdom och skada, näringsbrist och flera omgivningsfaktorer. Stress kan då leda till en gradvis nedtrappning av könshormonsproduktionen. Testosteron, tillväxthormon och insulin är kroppens huvudsakliga anabola (uppbyggande) faktorer. De stimulerar underhåll av kroppens vävnader. Balansen mellan anabola och katabola (nedbrytande) faktorer varierar med den hormonella miljön, nutritionen och olika skade- och sjukdomstillstånd. Tillförsel av anabola hormon kan då kompensera för den hormonbrist som ofta ligger bakom avmagring vid sådana sjukdomar som infektioner, cancer, KOL, brännskador eller som en följd av kirurgiska ingrepp.

Testosteronnivåerna sjunker med stigande ålder, mekanismen verkar vara relaterad till hälsotillståndet. Testosteronbrist är inte en absolut nödvändig konsekvens av stigande ålder. Normalt åldrande karakteriseras dock av minskad fysisk och psykisk ork, ändring av kroppssammansättning med ökad mängd fett (bukfetma) och minskad andel muskulatur, tunnare hud, minskad skelettmassa, anemi och andra tecken på katabolism (nedbrytning). Studier som analyserar relationen mellan testosteron och till exempel kroppssammansättningen i olika åldersgrupper talar för att tillskottsbehovet av testosteron är större hos äldre.

Ändrade kognitiva funktioner, förändrad sinnesstämning med depressiva inslag och sexuell dysfunktion är vanliga hos äldre män. Det finns en klar samvariation mellan sådana symtom och de som ses vid testosteronbrist. Män begår självmord oftare än kvinnor, speciellt äldre män. Om detta har någon relation till låga nivåer av könshormoner är inte bevisat men det finns studier som pekar i den riktningen. Testosterontillskott hos äldre män ger effekt på de kognitiva funktionerna med förbättring av minnet, koncentrationen och slutledningsförmågan.

Genomsnittligt sjunker testosteronhalten med stigande ålder. Variationen är stor. Omkring var femte man i 65-årsåldern har låga testosteronnivåer. Sjukdomar och skador har stor inverkan på testosteronnivåerna liksom vissa läkemedel – speciellt smärtstillande. Låga testosteronnivåer kan påverka oss äldre män så att vi mår och fungerar sämre. Genom att ge testosteron i doser, som endast höjer nivån till den normala i ungdomen och alla behandlade kontrolleras minst en gång per år är riskerna med denna behandling mycket små.

Geriatrikverksamheten i Landstinget Blekinge uppmärksammade nyligen oss äldre blekingar på detta område i en mycket uppskattad föreläsningsserie – huvudsakligen besökt av kvinnor. Det som nu krävs för att bygga upp en framgångsrik sådan verksamhet är dels en utökad upplärning inom området andrologi på alla sjukvårdens nivåer, och dels att testosteronhalten i blod kan analyseras vid Kliniskt Kemiska Laboratoriet.

Alla vill väl ”få sprutt på gubbarna”. Eller hur, Landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m)
2:e v. ordförande, Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Vård och stöd till personer i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Klicka på ovanstående rubrik för att öppna Socialstyrelsens Meddelandeblad

Interpellation till Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) angående:

Vård och stöd till personer i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:18) om psykiatrisk tvångsvård och rättpsykiatrisk vård trädde i kraft den 1 september 2008.

Den 1 september infördes en ny vårdform – öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård. Vårdformen innebär att tvångsvården får bedrivas utanför sjukvårdsinrättningen och förutsätter bland annat att patienten behöver iaktta vissa villkor för att kunna ges nödvändig psykiatrisk vård. Tvångsåtgärder kommer även fortsättningsvis att endast få vidtas vid en sjukvårdsinrättning.

I proposition 2007/08:70 Ny vårdform inom den psykiatriska tvångsvården understryker regeringen att den nya vårdformen förutsätter att hälso- och sjukvården samverkar med socialtjänsten för att ge varje patient den vård och det stöd som han eller hon behöver.

I ett meddelandeblad daterat oktober 2008 vill Socialstyrelsen underlätta tillämpningen av de bestämmelser som gäller vårdplan, samordnad vårdplan och organisatorisk samverkan mellan landsting och kommuner angående patienter som vårdas enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT) och lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård (LRV).

Med anledning av det ovanstående anhålles om svar på följande frågeställningar:

► Vilka mått och steg har Landstinget Blekinge vidtagit för att i tillämpliga fall bedriva öppen psykiatrisk tvångsvård respektive öppen rättspsykiatrisk vård.

► Hur ska samarbetet med socialtjänsten i Blekinges primärkommuner och Länsrätten i Blekinge organiseras med anledning av dessa nya föreskrifter?

Bo Arnesjö (m)
Ledamot av Fullmäktige, Landstinget Blekinge

Vänstern framåt

Vänsterpartiet är nu Sveriges tredje största parti, efter socialdemokraterna och moderaterna.

I en mätning från Demoskop, publicerad i Expressen, får Lars Ohlys parti 7,7 procent av väljarstödet. Det är en ökning med två procentenheter sedan förra mättillfället då v fick 5,7 procent av väljarstödet. Förändringen är den enda statistiskt säkerställda i undersökningen.

Med detta sagt ser glappet mellan blocken ut att öka igen, från 5,3 procentenheter i förra mätningen, till 10,6.

Demoskops undersökning bygger på 1 011 telefonintervjuer med röstberättigade personer från 18 år och uppåt, 26 november till 3 december.

Socialdemokraterna 39,7 (+0,6), vänsterpartiet 7,7 (+2,0), miljöpartiet 6,3 (+0,6), moderaterna 29,1 (+0,1), centerpartiet 4,0 (-1,4), folkpartiet 6,8 (+0,4), kristdemokraterna 3,2 (-1,2), Sverigedemokraterna 2,3 (-1,1), Övriga partier 1,0 (+0,1).

TT

Ökad livslängd medför fler helt friska levnadsår

Den förväntade livslängden (life expectancy) ökar hos EU-befolkningen. Hittills har man dock inte vetat huruvida dessa tillkommande levnadsår framlevs i ett gott hälsotillstånd. Sådan information är viktig dels för att anpassa samhällets utbud av hälso- och sjukvård och omsorg till äldre och dels för att klargöra huruvida den äldre populationen kan ha möjlighet att förstärka samhällets arbetsstyrka efter nuvarande pensionsålder.

En engelsk forskargrupp (RHLEIS, EU Public Health Programme) har därför kartlagt antalet förväntade kvarvarande levnadsår vid 50 års ålder i alla de 25 EU-staterna. Man använde sig av EU-statistiken (Eurostat 2005) och jämförde frekvensen av aktivitetshinder i staternas befolkningar, sjuk- och dödstalen i olika åldrar och populationernas åldersrelaterade sociala och ekonomiska situation.

År 2005 kunde en 50-årig genomsnittsman inom EU förvänta sig att leva till 67,3 års ålder utan aktivitetshinder och en kvinna till 68,1 års ålder.

Antalet kvarvarande friska levnadsår (HLYs = healthy life years) vid 50 års ålder för både män och kvinnor varierade dock mer mellan EU-länderna än den förväntade livslängden. Antalet HLYs vid 50 års ålder varierade till exempel mellan 9,1 år för män i Estland och 23,6 år för män i Danmark, för kvinnor 10,1 år i Estland och 24,1 år i Danmark.

Högre BNP (BruttoNationalProdukt = värdet av samhällets producerade varor och tjänster) och högre andel av BNP som utnyttjades till hälso- och sjukvård, speciellt hos äldre, ökade det förväntade antalet kvarvarande HLYs vid 50 års ålder hos bägge könen. Långvarig arbetslöshet minskade och livslångt lärande ökade det förväntade antalet kvarvarande HLYs hos män vid 50 års ålder.

Betydande olikheter i antalet kvarvarande HLYs vid 50 års ålder är sålunda ett faktum mellan EU-staterna trots genomsnittligt höga förväntade levnadsåldrar. Vid betydande förbättringar av folkhälsan i många EU-länder kommer målet att öka friska äldres deltagande i arbetslivet att kunna ske. I de nordiska länderna skulle sannolikt många friska pensionärer redan nu kunna tänkas förstärka arbetskraften.

Myten att vi äldre belastar samhällsekonomin i proportion till livslängden förefaller överdriven i länder med god folkhälsa och välutvecklad hälso- och sjukvård – exempelvis Danmark och Sverige. Många äldre har inga aktivitetshinder och är friska. Ju äldre vi blir desto senare inträffar den aktivitetsnedsättande sjukdomsperiod som ska ända vårt liv. Innan dess kan många av oss äldre till och med tänkas bidra till BNP och samhällets skatteintäkter - eventuellt efter omskolning!

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona