Ändrad sjukvårdsvision

En revolutionerande nyhet har publicerats av National Institute of Health (NIH) i USA - motsvarigheten till svenska Socialstyrelsen, Folkhälsoinstitutet, SBU med flera. Efter en uppmärksammad föredragning av chefen för NIH (E. A. Zerhouni) har den amerikanska staten beviljat ett anslag på nästan 30 miljarder dollar för att ta fram ett nytt mål (ny paradigm) för hälso- och sjukvården i USA.

Detta beror på:
• att vi lever allt längre och friskare,
• en begynnande minskning av antalet dödsfall i cancer,
• att dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar och stroke har reducerats med 60 procent - både bland kvinnor och män,
• att funktionsnedsättningarna hos äldre har minskat med 30 procent och
• att medellivslängden har ökat kraftigt.

Det framtvingar förändringar av hälso- och sjukvården till följd av:
• ändrade socioekonomiska och demografiska förhållanden,
• ändrat sjukdomspanorama,
• ett allmänt bättre hälsotillstånd och
• den medicinska vetenskapens landvinningar.

Detta understryks ytterligare av ändrade förhållanden som:
• en övergång från akuta till kroniska sjukdomstillstånd,
• en allt äldre befolkning,
• individuella hälsomässiga differenser,
• nya och återuppståndna infektionssjukdomar och
• en kraftig ökning av icke överförbara sjukdomar (fetma, demens, ledsjukdomar etcetera)

Därför accelererar hälso- och sjukvårdens kostnader - i USA uppemot 18 - 20 procent av BNP.

Dagens sjukvård har som mål att diagnostisera, bota eller lindra sjukdom, dock först vid symtom. På grund av en allt större komplexitet och sjukdomsbörda är vårdinsatserna då dyrare ju längre sjukdomen har fått utveckla sig.

NIH satsar nu stora resurser på förebyggande diagnostik och behandling av sjukdom – helst redan innan symtom har uppträtt. Även friska individer ska genomgå regelbundna hälsoundersökningar bland annat med hjälp av så kallade biomarkörer och biosensorer. Vid resultat talande för sjukdom ska läkare få avgöra om ytterligare utredning behövs. Vidare ska samhället ge bättre information om gamla och nya vaccinationer, anpassad profylaktisk behandling och ändrad livsstil för att förebygga sjukdom. Med dessa åtgärder ska de individuella sjukvårdskostnaderna minskas kraftigt till fördel för andra behövande.

NIH’s huvudsakliga strategiska vision är sålunda:
• att överföra hälso- och sjukvårdens mål från ett enbart kurativt till ett förebyggande synsätt
• att stödja grundforskning för att identifiera de tidigaste molekylara eller cellulära stadierna av sjukdom.
• att accelerera överföringen av kliniska forskningsresultat till hela hälso- och sjukvården och befolkningen samt
• ta fram bevismaterial och kunskaper, som kan utnyttjas för att effektivisera hela hälso- och sjukvården.

Tänk om Blekinges och Sveriges hälso- och sjukvård kunde arbeta med en sådan visionär strategi - speciellt bland äldre. Eller hur, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen
Landstinget Blekinge

Förstärkt jobbskatteavdrag för låg- och medelinkomsttagare

Från Finansdepartementet:

För att ytterligare stimulera arbetsutbudet och öka sysselsättningen föreslås att skattereduktionen för arbetsinkomster (jobbskatteavdraget) förstärks i ett andra steg med mellan 8,5 och 10,8 miljarder kronor.

- Sverige har haft en markant tung skattebörda för dem med låga och medelstora arbetsinkomster, vilket har hållit tillbaka sysselsättningen. I och med att huvuddelen av skattesänkningen i jobbskatteavdrag tillfaller låg- och medelinkomsttagare förbättrar vi tydligt drivkrafterna för fler att söka sig ut på arbetsmarknaden. Genom att fler kommer i arbete tryggar vi grunden för vår välfärd, säger finansminister Anders Borg.

I den promemoria som skickas ut på remiss idag föreslås en förstärkning av jobbskatteavdraget enligt två alternativ på 8,5 miljarder kronor respektive 10,8 miljarder kronor. De två förslagen har gemensamt att den skattefria inkomsten ökar från 31 000 kr per år till 37 000 kronor per år för personer som endast har arbetsinkomster.

- En utvidgning med 10,8 miljarder kronor ökar arbetsutbudet än mer tydligt och gör det lönsammare att arbeta mer för dem som redan är i sysselsättning, genom en större marginalskattesänkning. Mot det står dock att förslaget är något mer kostsamt, säger Anders Borg.

Avgörande för genomförandet av en förstärkning av jobbskatteavdraget samt storleken är det samhällsekonomiska utrymmet och att de offentliga finanserna är fortsatt starka. Detta får i arbetet med 2008 års budgetproposition prövas utifrån en samlad bedömning där finansiering också vägs in.

I promemorian föreslås också att sjömän som redan idag har ett s.k. sjöinkomstavdrag ska få jobbskatteavdrag utöver sjöinkomstavdraget.

Det förstärkta jobbskatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2008.

Men gäller det också pensionärer som arbetar? I valrörelsen utlovades dubbla avdrag för dem!

Urläcker måltid

Klicka på rubriken

Sossarna starkt tillbaka

Från Dagens nyheter:

I Synovate Temos junimätning får socialdemokraterna 41,9 procent, jämfört med 45,0 i förra månaden. Det är en statistiskt säker nedgång för partiet sedan toppnivån i april på 46,3.

De största nedgångarna i opinionsstöd har skett bland män, tjänstemän och offentliganställda. Väljarförluster syns också bland unga väljare och villaägare.

Socialdemokraterna nådde sina högsta opinionssiffror på över tio år efter att Mona Sahlin blivit vald till partiordförande. Partiet vann väljare från "soffan", som inte röstade i valet i fjol, och från sin närmaste samarbetspartner, vänsterpartiet.

Men nu verkar mobiliseringen kring partiet avta och en del av vårens sympatisörer återgår till "soffan" och till vänsterpartiet.

- Mona Sahlin har varit väldigt osynlig den senaste tiden och det vinner vänsterpartiet på, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.

Vänsterpartiet, som legat illa till under våren, kan nu glädja sig åt 5,9 procent, jämfört med 4,4 i majmätningen, även om uppgången inte är statistiskt säkerställd.

Det ökade väljarstöd för miljöpartiet som det talades om i början av året tycks ha försvunnit. I den här mätningen får partiet 5,6 procent, mot 5,8 i maj.

Bland de borgerliga partierna är förändringarna små, även om tre av dem kan notera plussiffror i sista kolumnen inför sommaruppe­hållet.

Moderaterna får 24,8 procent i junimätningen, jämfört med 23,8 i förra mätningen. Folkpartiet får 6,0, mot 5,2 procent i maj. Kristdemokraterna ligger på 4,8, jämfört med 4,4.

Centerpartiet får notera en liten minussiffra, med 6,7 i den här mätningen, mot 7,5 i maj.

Det här gör att avståndet mellan de politiska blocken minskat, men det är fortfarande tio procentenheter, med 52,4-42,4, jämfört med 55,2-40,8 i maj. Den stora ledningen för oppositionen beror främst på att socialdemokraterna trots nedgången fortfarande ligger högt över valresultatet på 35,0 procent.
Bland partierna utanför riksdagen får sverigedemokraterna 3,0 procent, nästan exakt samma nivå som i valet i fjol.

Synovate Temo har för DN i den här mätningen intervjuat 2.206 personer under perioden 7-20 juni.

Datorbaserad kognitiv behandling bra vid depression

Behandling av depression och ångest med hjälp av en dator kan vara lika effektivt som att träffa en terapeut. Det konstateras i en SBU-rapport (SBU = Statens beredning för medicinsk utvärdering) omfattande tolv studier där man har undersökt hur datorbaserad kognitiv beteendeterapi – KBT - fungerar vid behandling av ångest och depression.

Steven Linton, professor i klinisk psykologi i Örebro, ansvarar för rapporten, som finner att behandlingen är lovande. Det behövs dock ännu fler kontrollerade studier.

– Forskningen har hittills visat att metoden är lika effektiv som terapeutledd behandling framför allt när det gäller social fobi, panikångest och depressioner. Sannolikt beror detta på att de datorbaserade programmen strikt följer gällande riktlinjer. Det kanske inte alltid görs av mänskliga terapeuter.

En av studierna visade att datorbaserad KBT vid ångest, depression eller båda gav bättre resultat än sedvanlig behandling i primärvården. Fyra ytterligare depressionsstudier visade att datorbaserad KBT gav bättre resultat än behandling i primärvården eller att stå på väntelista med eller utan stödjande telefonsamtal eller deltagande i internetbaserade diskussionsgrupper. Det samma gäller vid paniksyndrom eller social fobi.

Det är sålunda sällsynt att KBT ledd av en terapeut ger bättre resultat än datorbaserad behandling. Ett problem med de hittills publicerade studierna är dock att de medverkande patienterna har varit intresserade av den datoriserade behandlingsmetoden. De kan därför ha bättre följsamhet än andra.

Att metoden så strikt följer gällande riktlinjer kan också vara en av dess svagheter då den inte själv kan anpassa behandlingen när sjukdomsbilden ändras. Detta är särskit viktigt att påvisa eftersom exempelvis depression kan medföra ökad risk för självmord.

– Utredning och behandling via dator fungerar sannolikt bra i lägen när en patient har en av de ovannämnda specifika diagnoserna. När utredningen omfattar en invecklad sjukdomsbild är det dock fortfarande bäst med en personlig kontakt. Datorbaserad KBT är därför fortfarande att betrakta som ett komplement, säger Steven Linton.

Datorbaserad KBT vid ångest och depression tillämpas nu på några håll i Sverige, där det också råder brist på psykiater och allmänläkare. Måhända är detta ett alternativ för oss blekingar? Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona

Sifo: (kd) under fyraprocentsspärren

I Sifos väljarbarometer för juni behåller oppositionen sitt försprång på cirka 10 procentenheter över regeringsalliansen. Oppositionen får 52,7 procent mot 42,8 för regeringspartierna.

Kristdemokraterna backar och hamnar under fyraprocentsspärren med 3,8 procent.

Också vänsterpartiet ligger nära riksdagsspärren med 4,6 procent.

Miljöpartiet noterar sin högsta siffra på tio år med 7,2 procent.

Socialdemokraterna får 40,9 procent, moderaterna 25,3 procent, centern 7,1 procent och folkpartiet 6,6 procent.

1 887 personer har intervjuats mellan 4 och 14 juni. Ingen av förändringarna i mätningen är statistiskt säkerställd.

Partisympatiundersökningen maj: Oppositionen leder

Partisympatiundersökningen från SCB visar att ett riksdagsval i maj skulle ge oppositionspartierna (dvs. s+v+mp) ca 55,4 procent av rösterna. Det borgerliga blocket
(dvs. c+fp+m+kd) skulle få ca 40,6 procent av rösterna.

Vid val i maj 2007 skulle det borgerliga blocket (dvs. c+fp+m+kd) få mellan 39,7 och 41,6 procent av rösterna. Det är en statistiskt säkerställd minskning på ca 3,9 procentenheter från PSU:s novembermätning 2006 och 7,6 procentenheter sedan riksdagsvalet 2006. Det socialistiska blocket (dvs. s+v) skulle få mellan 48,9 och 50,9 procent. Detta är en statistisk säkerställd ökning på ca 4,1 procentenheter sedan november och på ca 9,1 procentenheter sedan riksdagsvalet. Skillnaden mellan blocken är statistiskt säkerställd. Oppositionspartiernas (dvs. s+v+mp) andel av väljarkåren är i maj 55,4 procent.

PSU genomfördes som telefonintervju med ett riksomfattande slumpmässigt sannolikhetsurval omfattande 9 426 i riksdagsval röstberättigade personer utan övre åldersgräns.

Skattning av valresultatet "om det varit val idag". Maj 2007
Frågetyp: Vilket parti skulle du rösta på om det vore riksdagsval någon av de närmaste dagarna?

Sahlinismen viker

Västerpartiet skulle kastas ut ur Riksdagen om det vore val idag. Det visar Demoskops junimätning som publiceras i Expressen.

Efter en längre period med kraftig vänsterdominans får sig nu Mona Sahlin en ordentlig kalldusch i opinionen.

Totalt har regeringspartierna nu 47,2 procent, vilket innebär att skillnaden mellan blocken enligt mätningen har krympt från 11,4 till 2,3 procentenheter.

Även om oppositionen fortfarande är större (49,5 procent) ökar stödet nu för alla fyra regeringspartierna. Folkpartiet ökar med hela 3,0 procentenheter till 7,2 procent. Moderaterna ökar med 0,9 till 30,1, kristdemokraterna med 0,9 till 3,8 och centern med 0,3 till 6,1 procent.

Vänsterpartiet står för det stora raset i förhållande till sin storlek. En minskning med 1,5 procentenheter till 3,6 procent ger den lägsta siffran på 13 år hos Demoskop.

Även socialdemokraterna backar, från 41,6 till 37,7 procent, medan miljöpartiet ökar 1,4 procentenheter till 8,2 procent.

1.011 personer intervjuades i mätningen.

S bildar äldrenätverk

Socialdemokraterna i riksdagen bildar ett äldrenätverk med 17 ledamöter från riksdagens olika utskott. Avsikten är att ta fram en samlad äldrepolitik. Nätverket har enats om tio punkter.

Äntligen har dom vaknat!

Bo Arnesjö (m)
Karlskrona

Minskat stöd för S i Sifomätning

Socialdemokraterna tappar 3,4 procentenheter i Sifos väljarbarometer för maj, till 40,7 procent.

Men oppositionen har fortfarande ett större stöd än regeringspartierna. Oppositionen får 53,2 procent av stödet medan den borgerliga alliansen får 43,1 procent skriver Svenska Dagbladet.

Miljöpartiet ökade med 1,5 procentenheter till 6,9 procent, vilket är det högsta värdet sedan juli 1997.

Nedgången för socialdemokraterna är den enda statistiskt säkerställda förändringen.

Hjärtinfarktvården kraftigt förbättrad

Flera ledande hjärtspecialister skriver att hjärtinfarktvården har starkt förbättrats i Sverige (Läkartidningen 20/2007). De regionala skillnaderna har minskat och evidensbaserad (evidens = bevis) behandling införts. Dödligheten i hjärtinfarkt har sålunda halverats under den senaste 11-årsperioden. Sjukhus med heltäckande infarktbehandling har lägst dödlighet - exempelvis Blekingesjukhuset.

Kvalitetsregistret Riks-HIA har stimulerat till en bättre och mer likvärdig infarktvård. I registreringen deltar 72 (av 75) sjukhus som tar emot akut hjärtsjuka patienter. År 2005 registrerades 19576 fall av akut hjärtinfarkt.

Hjärtinfarktvården har förbättrats avsevärt med införandet av ballongvidgning och stentbehandling av kransartärerna samt genom bättre blodproppshämmande läkemedel. Skillnaderna mellan olika regioner och län har minskat i takt med bättre följsamhet till nya nationella behandlingsriktlinjer.

Behandlingen av hjärtinfarkt har drastiskt förändrats med införande av primär perkutan koronarintervention (PCI, kransartärsingrepp vid hjärtkateterisering) som ökat från 5 till nära 50 procent under perioden. Hos patienter som behandlas med trombolys (blodproppsupplösning) har fördröjningstiden förkortats, främst genom att behandlingen startas redan i hemmet eller ambulansen. Profylaktisk mild blodproppshämmande behandling har bidragit liksom betablockad, kolesterolsänkande och angiotensinhämmande behandling.

Kranskärlsröntgen och kirurgiska kranskärlsingrepp har införts vid andra sjukhus än regionsjukhusen. Skillnaderna i behandlingsaktivitet och resultat har därför minskat påtagligt mellan sjukhus, landsting och regioner.

Det finns kvarstående utvecklingsområden speciellt vad gäller tillgången till snabba kranskärlsingrepp, avancerad behandling av rytmrubbningar och behandling vid komplicerande diabetes, nedsatt njurfunktion och hög ålder.

Landstinget Blekinge och Blekingesjukhuset ligger, genom sina förutseende satsningar på alla typer av hjärtutredningar och hjärtbehandlingar, bland de kvalitetsmässigt främsta.

Gruppledaren Nils Ingmar Thorell (fp) må tro vad han vill! Han borde läsa läxan och be om ursäkt för sina uttalanden!

Bo Arnesjö (m), Karlskrona
v. ordf i Hälso- och sjukvårdsdelegationen, Landstinget Blekinge

Ett nytt klavertramp av Thorell (Fp)

Ronnebys allsmäktige folkpartist(?), tillika gruppledaren i Landstinget, Nils Ingmar Thorell (fp) har ånyo trampat rejält i klaveret.

I Landstingsfullmäktige 2 maj kallade han blekingarnas stolthet, thoraxverksamheten vid Blekingesjukhuset, för Landstingets ”gökunge”.

Hans utsago och andemeningen däri, har väckt ilska, bestörtning och förstämning inom thoraxkliniken och hela den övriga sjukvården.

Detta speciellt som thoraxkirurgin uppvisar en enastående hög kvalitet som faktiskt kommer alla blekingar och kronobergare till del.

Man frågar sig vem som i allra högsta grad platsar som blekingsk gökunge?

En bleking glömmer inte!

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Majonnäsburken och två koppar kaffe

En mysig historia av okänd författare

När saker och ting i Ditt liv nästan har blivit för mycket för Dig att hantera, när dygnets 24 timmar inte känns nog, kom ihåg majonnäsburken och två koppar kaffe:

En professor stod inför sina filosofistudenter med några föremål på bordet framför sig. När lektionen började lyfte han under tystnad upp en mycket stor och tom majonnäsburk av glas och började fylla den upp till kanten med golfbollar. Han frågade sedan sina studenter om burken var full. Studenterna samtyckte till att den var det.

Då lyfte professorn upp en ask med småsten och hällde dem i burken. Han skakade den lätt. Småstenarna rullade ner i tomrummen mellan golfbollarna. Återigen frågade han studenterna om burken var full. De höll med om att den var det.

Därefter lyfte professorn upp en ask med sand och hällde sanden i burken. Naturligtvis fyllde sanden upp resten av tomrummen. Han frågade ännu en gång om burken var full. Studenterna svarade med ett enhälligt "ja".

Då lyfte professorn fram två koppar kaffe som stått under bordet och hällde hela deras innehåll i burken, vilket effektivt fyllde upp det återstående tomrum som kunde finnas kvar mellan sandkornen.

Studenterna skrattade.

"Nu", sa professorn medan skratten klingade ut, "vill jag att ni påminns om att den här burken representerar ert liv. Golfbollarna representerar de viktiga sakerna. Familj, barn, hälsa och annat som ligger passionerat i ert hjärta. Sådant som - om allt annat gick förlorat och bara dessa återstod - ändå skulle uppfylla och berika ert liv.

Småstenarna representerar de andra sakerna som betyder något, som ett hem, jobb och bil. Sanden representerar allt annat - småsakerna.

"Om ni lägger sanden i burken först", fortsatte professorn, "går det inte att få plats med golfbollarna eller småstenen.

Samma sak är det med livet. Om du lägger all tid och energi på småsaker finns det inte plats för det som är viktigt för dig.

Så... var uppmärksam på det som är oumbärligt för din lycka och förnöjsamhet. Umgås med dina barn. Ta med din partner ut på middag. Ägna en omgång till åt det som gör dig passionerad. Tids nog kan du städa huset och annat som är mindre viktigt. Ta hand om "golfbollarna" först - sakerna som verkligen betyder något. Återställ det som är viktigast i ditt liv. Resten är bara sand."

En av studenterna räckte upp sin hand och frågade vad kaffet representerar.

Professorn log. "Jag är glad att du frågar. Kaffet finns med för att visa er; att hur fullt och pressat ert liv än känns, så finns det alltid plats för en fika med en vän."

Celler programmeras att självdö

Från SR 9 maj 2007

En forskargrupp i Göteborg har lyckats visa att celler kan skicka information till andra celler om hur de ska uppföra sig. Upptäckten som publiceras i en av ansedda Natures vetenskapliga tidskrifter kan leda till helt nya sätt att behandla flera olika sjukdomar.

– Det här är oerhört intressant eftersom det för det första talar om för oss att celler i kroppen kommunicerar på ett mycket mer intrikat sätt än vi trodde för bara någon vecka sedan. Det andra är att man skulle kunna använda det här sättet för kroppen att kommunicera med varandra med genetiskt material för medicinsk behandling. Man skulle kunna använda det för att behandla till exempel genetiska sjukdomar eller cancer, säger professor Jan Lötvall som leder forskargruppen.

I laboratoriet vid Sahlgrenska kan man till exempel suga upp cellerna en efter en i en kvadratmeterstor maskin som kallas Facs. I apparaten skjuts sedan laserstrålar mot cellerna. Forskarna kan då enkelt avgöra hur cellerna beter sig.

Exosomer
De fem personer som ingår i forskargruppen vid Sahlgrenska akademin och Göteborgs universitet har studerat hur cellernas så kallade exosomer kan skickas till andra celler.

Exosomerna kan sedan innehålla olika slags direktiv om hur den andra cellen ska bete sig och i praktiken omprogrammera hela cellen så att den till och med kan förstöras.

Att omprogrammera celler så att de självmant förstörs är enligt forskarna revolutionerade eftersom det innebär att helt nya behandlingsmetoder av flera olika sjukdomar kan bli möjliga. Sjukdomar som cancer och till exempel cystisk fibros och blödarsjuka.

Allergiforskning
Jan Lötvall är professor i allergi och astma och hade ingen tanke på vad forskningen kunde leda till när forskargruppen började sitt arbete för två år sedan.

– Egentligen studerar vi allergiska processer och vi var intresserade av hur exosomer påverkar allergier. Sedan upptäckte vi att det var svårt att få en tydlig signal. Ibland var det åt ett håll och ibland åt ett annat. Vi funderade på om vi skulle lägga ned forskningen kring exosomer eller om vi skulle bestämma oss för att verkligen ta reda på vad de här innehåller. Vi bestämde oss för att jobba hårt och vara envisa och därav har vi de här resultaten i dag.

Frågan är när en enskild patient kan dra nytta av den här upptäckten.

– Det här är fortfarande forskning på laboratorienivå. Men vi hoppas kunna utveckla metoder som gör att vi kan börja testa detta på patienter kanske om redan fyra-fem år, säger Jan Lötvall.

Peptiden (BNP) förutspår död i hjärtsvikt

2007-05-08 Dagens Medicin

Höga nivåer av peptiden BNP var starkt kopplat till högre risk att dö bland patienter som lades in på sjukhus för hjärtsvikt, enligt en ny studie publicerad i
Journal of the American College of Cardiology (online).

Amerikanska forskare har undersökt data från 48 629 hjärtsviktspatienter som lades in på sjukhus i USA under perioden april 2003–december 2004.

Forskarna delande in patienterna i fyra grupper efter hur höga nivåer av peptiden BNP, brain natriuretic peptide, de hade i blodet. Peptiden frisätts från hjärtat vid hög belastning.

Resultaten pekar på ett direkt samband mellan halterna av BNP och risken att dö under sjukhusvistelsen.

Bland patienterna som hade högst nivåer, 1 730 pg/ml eller mer, avled 6 procent under vistelsen på sjukhus. Motsvarande siffra för patienterna som hade lägst nivå, under 430 pg/ml, var 1,9 procent.

Resultaten från den amerikanska studien stärker bilden av BNP som biomarkör vid hjärtsvikt. Halterna av BNP och den besläktade peptiden NT-proBNP används i dag i klinisk rutin vid diagnos av patienter med symtom på hjärtsvikt.

– Vi hoppas att fynden ska hjälpa läkare att bättre värdera patienternas risk och styra behandlingen. Det här är den första studien som definitivt visar på ett samband mellan nivåer av BNP och risk att dö på sjukhus hos hjärtsviktspatienter, säger Gregg C Fonarow, professor vid University of California, Los Angeles, USA, i ett pressmeddelande från universitetet.

Stockholm skärper vårdgarantin

Stockholms läns landsting är först ut med att uppfylla vallöftet att förbättra vårdgarantin och öka pressen på att köerna kortas. Men på nationell nivå dröjer det innan rättigheterna skärps för patienterna att ställa krav på sjukvården.


Bäst resultat har Halland enligt den jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting offentliggör idag.

I Halland är man även bäst på att få fram patienterna till en bedömning hos en allmänläkare inom sju dagar.

Stockholm ingår inte i jämförelserna.

Den nuvarande vårdgarantin för all planerad sjukvård infördes av den tidigare socialdemokratiska regeringen. Den innebär i korthet att alla ska få kontakt med ­någon vårdpersonal under den första dagen. Högst sju dagar senare ska man få träffa en allmänspecialist och är det nödvändigt ska man ­sedan få komma till en specialistläkare inom 90 dagar.

När diagnosen är klar och man bestämt vad som ska göras gäller att behandlingen måste komma igång inom max 90 dagar. Totalt kan det alltså gå över ett halvår innan man exempelvis får sin operation utförd.

Liknande garantier finns även i andra länder. Men i exempelvis Storbritannien är den betydligt skarpare där maxväntetiden får vara 18 veckor mellan det att en allmänläkare bestämt vad som ska göras tills behandlingen startar.

Den borgerliga alliansen har också kritiserat vårdgarantin ­sedan den infördes och kallat den tunn och svag. Men i regeringsställning har alliansen hittills inte gjort något för att förbättra vård­garantin. Nu tar det borgerligt styrda Stockholmslandstinget tag i frågan. Den sammanlagda maxväntetiden ska dras ner till 125 dagar. Framför allt ska tiden kortas för att få träffa en specialistläkare.

–Det är ju där som så mycket väntan uppstår. Remissen kan vandra runt mellan vårdgivarna medan patienterna skickas hit och dit, säger sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (fp).

Enligt henne klarar Stock­holmslandstinget omkring 90 procent av all planerad vård inom den nuvarande garantitiden. Så snart man ser att någon kö växer till sig försöker man snabbt köpa in extra­behandlingar.

–När vi inför en vässad ­garanti kanske det tar ett år innan den fungerar utan problem. Men bara genom att öka pressen på vården kommer den att bli effektivare, ­säger Birgitta Rydberg som inte tror att kostnaderna ökar.

Berlith Persson, som är samordnare av vårdgarantifrågorna inom Sveriges kommuner och landsting, vill inte utan vidare hålla med om att Stockholm är bäst på att klara vårdgarantin.

–Det är jättebra att de vill förstärka garantin, men det är upp till bevis om de fixar det. De är svaga på att skicka in svar på hur de klarar gränserna, från de privata vårdgivarna får vi inte in särskilt många uppgifter alls. De kan vara jätteduktiga, men det är ingen som vet, säger hon.

Generellt blir landstingen bättre på att klara vårdgarantin, men det går för långsamt, menar Berlith Persson.

–Det är inte alltid mer pengar som hjälper. Det kan lika ofta handla om att ändra på organisationen, att se över remisshanteringen och att öka informationen.

Kenneth Johansson (c) är ordförande i riksdagens socialutskott och har stora förväntningar på ­alliansregeringen. Han hoppas på en sammanlagd vårdgaranti på högst 60 dagar från första kontakten tills behandling.

–Mer ska det inte behövas, men det kanske dröjer till 2010 innan det finns inskrivet i den nya patienträttighetslagen. Men ett första steg hoppas jag kan komma redan till hösten, säger han.

En förutsättning är då att centern och folkpartiet som är mest pådrivande kan få med sig moderaterna och kristdemokraterna i den kommande höstbudgeten.

Immunceller ny metod mot tarmcancer

2007-05-04 Dagens Medicin

En ny behandlingsmetod av spridd tjocktarmscancer presenteras i en avhandling från Karolinska institutet. Behandlingen kan fungera som ett alternativ till kirurgi och cellgifter.

Behandlingsmetoden är en form av immunoterapi och går ut på att använda kroppens egna vita blodkroppar – lymfocyterna.

Cancertumörer i tjocktarmen sprider sig via det lymfatiska systemet och passerar via lymfkärl till lymfkörtlarna. I dessa lymfkörtlar finns lymfocyterna som en del av immunförsvaret.

Genom att identifiera de lymfocyter som bekämpar cancertumörer vid tjocktarmscancer kan forskarna särskilja dem och odla dem utanför kroppen. Därefter kan de cancerbekämpande lymfocyterna genom blodtransfusion återinföras till kroppen och på det viset stärka immunförsvaret.

Då det vid immunoterapi handlar om kroppens eget material har behandlingen inte medfört några biverkningar.

– Patienter som har behandlats med den här metoden har klarat sig bättre än patienter som behandlats på sedvanligt sätt. Hos några patienter gick tumören tillbaka helt. En genomsnittliga livslängden för patienter med svåra former av spridd tjocktarmscancer förlängdes från mindre än ett år till drygt två och ett halvt år, säger Kjell Dahl, specialistläkare vid Södersjukhuset och författare till avhandlingen, i ett pressmeddelande.

Läs avhandlingen på KI:s hemsida: Human colorectal cancer - Experimental staging and therapeutics

Fredrik Hultgren

Ultraljudsscreening för aortaaneurysm

Från Dagens Medicin

Efter ett år med allmän ultraljuds-undersökning av kroppspulsådern för alla 65-åriga män i Uppsala visar sig projektet framgångsrikt. Ett 40-tal fall av vidgad kroppspulsåder hittades, och nu införs även undersökning av kvinnor.

Mellan 6 och 8 procent av alla män över 65 års ålder har bukaortaaneurysm (bråck på stora kroppspulsådern). Om bråcket brister leder det oftast till döden. Brustet bukaortaaneurysm orsakar årligen mellan 700 och 1 000 dödsfall i Sverige, men en tidig upptäckt av bråcket innebär att en förebyggande operation kan genomföras.

Därför började Landstinget i Uppsala län förra året att erbjuda alla 65-åriga män en ultraljudsundersökning av stora kroppspulsådern. Av de 1 452 män som kallades genomfördes undersökningen på 1 212. Totalt upptäcktes 40 fall av vidgad kroppspulsåder. I sex fall var bråcket så stort att operation genomfördes mycket snart efter undersökningen.

Nu fortsätter undersökningarna med nästa årskull, män födda 1942. Dessutom inleds i forskningssyfte ett projekt där samtliga 70-åriga kvinnor i landstinget erbjuds undersökningen.

- Syftet är att undersöka om det lönar sig att undersöka samtliga kvinnor. Visserligen är sjukdomen inte alls lika vanlig bland kvinnor, men å andra sidan finns det studier som visar att pulsåderbråck hos kvinnor har en större benägenhet att brista, säger Anders Wanhainen, överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och ansvarig för undersökningarna, i ett pressmeddelande.

Svårt för äldre att ta sin medicin

Många äldre har svårt att få i sig den medicin de ordinerats. Det visar en ny doktorsavhandling av Anna Beckman Gyllenstrand som refereras i Svenska Dagbladet.

Det finns många hinder för äldre som ska ta sina mediciner.

Av omkring 700 personer över 81 år hade en tredjedel svårt för att öppna medicinburkar med snäpplock. Alltså burkar som inte har skruvlock.

Av lika många gamla över 77 år kunde två av tre inte läsa och förstå instruktioner för läkemedlet, beräkna hur länge det skulle räcka och kolla att de fått rätt växel från Apoteket.

Dessutom hade 13 procent sedan svårt att svälja medicinen.

Enligt avhandlingen uppstår risker när de gamla själva försöker lösa problemen. Till exempel låter en del medicinburkarna stå öppna vilket kan försämra kvaliteten. En del tuggar eller krossar tabletter som ska sväljas hela och riskerar därmed att ändra medicinens verkan.

Vad händer med arbetslinjen

Ledare i DN 20/4 2007

I LO-rapporten "Vad händer med arbetslinjen?" argumenterar ekonomerna för arbetslösas rätt att slippa jobba. Hur får en arbetarrörelse ihop det?

LO bjöd på torsdagen in till ett seminarium på temat varför det kan vara en poäng att arbetslösa inte tar det arbete de erbjuds. Det blev en surrealistisk föreställning.

LO-ekonomerna argumenterade utifrån en rapport som efter vissa kreativa matematiska övningar landar i slutsatsen att det för den arbetslösa, liksom för arbetsgivarna och samhället i övrigt, kan vara ekonomiskt fördelaktigt att individen väljer arbetslöshet framför "fel" arbete.

LO har i sitt modellexempel utgått från två personer som blir arbetslösa vid 61 år. En tämligen hopplös ålder att bli arbetslös i, kan det tyckas, men si den utsikten bjuder inte LO:s elfenbenstorn. För medan det i verkligheten skulle vara svårt för dessa 61-åringar att få något jobb alls, argumenterar LO-ekonomerna för att det ingalunda är självklart att de ska ta det arbete som de i verkliga livet inte lär bli erbjudna.

Med hjälp av diagrammet "Finansiellt optimum för statsfinanserna" och streck på längden och tvären försöker LO leda i bevis hur arbetslöshet kan vara bra även för skattebetalarna. Hur det kan vara bättre att vänta på ett arbete med högre lön även om det kortsiktigt är lika med högre utgifter för arbetslöshetsersättning. Men haken med detta matematiska akrobatiknummer är att premisserna är påhittade.

För det finns ingenting som säger att den som väljer arbetslöshet framför ett arbete hon är överkvalificerad för har bättre chanser att senare få det arbete hon egentligen vill ha. Sambandet är det motsatta. Ju längre tid utanför arbetsmarknaden, desto svårare att ta sig in på den igen. I en aktuell Sifo-undersökning uppger sex av tio personalchefer att det är bättre att en arbetssökande haft ett enklare arbete än att hon läst en extra termin på universitet. I LO:s exempel är arbetslöshet, inte utbildning, alternativet. Och vem inbillar sig att arbetslöshet skulle vara mer attraktivt än studier?

På individplanet fruktar LO inlåsningseffekter. Individen får, enligt LO, svårt att söka nya jobb när hon samtidigt har ett arbete att sköta. Dessutom kan det hända att hon vänjer sig, får arbetskamrater och rent av trivs. Då, menar LO, är det bättre att hon inte har något arbete alls.

Det är häpnadsväckande att LO inte inser att den största risken för inlåsning finns i det egna hemmet. Att inte ha något skäl att gå upp om morgonen leder för de flesta till en växande passivitet. Arbetslöshet är stigmatiserande, och också det påverkar självfallet individen negativt. Arbete, allt arbete, har ett egenvärde.

Detta diskuterades flitigt på seminariet. Moderaternas partisekreterare Per Schlingman hävdade detta egenvärde medan LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin argumenterade för rätten att slippa ta vilket arbete som helst. Men i båda resonemangen är det något som fattas. Vad hände med plikten att försörja sig själv?

När LO-ekonomen Dan Andersson i tre punkter sammanfattar vad ett arbete kan erbjuda låter det såhär:

- Vård av humankapital

- Arbetslivserfarenhet

- Vidgat kontaktnät

Den självklara punkten "Egen försörjning" finns över huvud taget inte med.

Det har sagts förr men det förtjänar att sägas igen. Det finns bara två sätt att försörja sig. Antingen genom eget arbete eller genom andras. Ett arbete kan mycket väl vara utvecklande, men även om det inte är det, så fråntar inte det individen ansvar att efter bästa förmåga försörja sig själv.

I Sverige har vi en arbetarrörelse som kämpar för sina medlemmars rätt att inte arbeta. Inte underligt att utanförskapet kunnat växa sig så stort.

Stroke - skärpta krav på blodtryckssänkning och snabb behandling!

Landstinget Blekinge har nu antagit ett unikt processorienterat program för profylax, behandling och eftervård hos oss 650 blekingar som årligen drabbas av stroke (slaganfall).

Programmet omfattar förebyggande åtgärder, diagnostik, snabb behandlingen med propplösande mediciner (trombolys) och synnerligen aktiv rehabilitering efter en aktuell stroke. Preventiva åtgärder för att undvika stroke och återfall av stroke stressas i programmet, som är helt unikt. Alla vårdnivåer har deltagit i framtagandet av sina egna nya förhållningssätt och hur dessa ska samordnas vid stroke, som huvudsakligen drabbar äldre. Programmet har just antagits av Landstingsstyrelsen.

Arbetsterapeuten Ingrid Hoffman och verksamhetschefen Gerd Frid i primärvården har koordinerat hela arbetet, som klarats av på drygt ett år. Flera landsting, kommuner och räddningstjänster har redan tagit kontakt för att ta till sig de gjorda erfarenheterna.

Vi blekingar kan snart känna oss helt trygga på att vi kommer att tas om hand enligt alla konstens regler när vi drabbas av stroke.

På grund av vår ändrade livsstil (rökstopp, regelbunden motion, nyttigare kost) och genom hälsoundersökningar och hälsosamtal med effektiv kontroll av blodtryck, reglering av kolesterolnivåerna och mild blodproppsprofylax kan nu antalet drabbade både av hjärtinfarkt och stroke minska högt upp i åldrarna. Till detta kommer en sänkt dödlighet och reducerad invaliditet hos de drabbade.

När det gäller stroke är ett välreglerat blodtryck under 140/90 mmHg A och O enligt SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering). När vi drabbas skall vi dessutom vara på sjukhuset inom 2 – 3 timmar efter debuten för att kunna vara kandidater för trombolys.

I takt med en allt bättre folkhälsa hos äldre kommer vi att ytterligare kunna öka vår livskvalitet och överlevnad.

Tjat hjälper!

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Fetmaoperation minskar dödlighet

Återgivet från Upsala Nya Tidning, Författare Åke Spross

Kirurgisk behandling är inte bara det mest effektiva sättet för mycket feta personer att gå ner i vikt. På sikt minskar fetmaoperationen också risken för att dö i förtid.

Det visar nya resultat från den unika svenska SOS-studien, som på onsdagen redovisas i Uppsala vid den europeiska konferensen kring klinisk forskning.

- Detta är faktiskt första gången som man kan visa att viktnedgång vid svår fetma inte bara förbättrar flera riskfaktorer för sjukdom, utan också sänker dödligheten, säger docent Jarl Torgerson, chef för medicinkliniken vid Norra Älvsborgs länssjukhus.

Han är en av de ansvariga för SOS-studien som omfattar drygt 4 000 medelålders mycket feta kvinnor och män från hela landet, däribland Uppsala. Huvudsyftet med studien har varit att ta reda på om frivillig viktnedgång leder till sänkt dödlighet.

- Detta har inte varit självklart. En rad befolkningsstudier visar visserligen att fetma och viktuppgång ökar dödligheten, men i flera fall har det funnits en överdödlighet även för personer som gått ner i vikt, säger Jarl Torgerson.

I SOS-studien behandlades hälften av patienterna med någon form av fetmaoperation och hälften med kost- och livsstilsråd eller någon annan icke-kirurgisk behandling.

De uppföljningar som tidigare gjorts visar att kirurgisk behandling i flera avseenden, både på kort och på längre sikt, är överlägsen annan behandling av fetma.

För patienterna som fick någon form av icke-kirurgisk behandling sjönk vikten bara under några månader och efter tio år vägde de ännu mer än i utgångsläget. För patienterna som opererades däremot blev viktnedgången bestående och efter tio år vägde de 16 procent mindre än före operationen.

- För dem förbättrades långsiktigt också blodsockret rejält och blodfetterna blev betydligt bättre, medan blodtrycket påverkades i mindre utsträckning, säger Jarl Torgerson.

Men det är först nu, efter i genomsnitt 11 års uppföljning, som det står klart att förbättringarna av så kallade riskfaktorer också åtföljts av en sänkt dödlighet.
Under dessa år dog 228 av kvinnorna och männen i studien, 99 i den opererade gruppen och 129 i gruppen som fått någon form av icke-kirurgisk behandling. Det innebär att dödligheten var 26 procent lägre i gruppen som opererats och lyckats gå ner i vikt än i gruppen som inte opererats och inte gått ner i vikt.

- Detta talar starkt för att en bestående viktnedgång ger överlevnadsvinster, även om man inte kan utesluta att den kirurgiska behandlingen i sig kan ha en del effekter vid sidan av själva viktnedgången, säger Jarl Torgerson.

SOS-studien omfattar mycket feta personer, med ett så kallat kroppsmasseindex på minst 40 (gränsen för fetma går vid 30) och en medelvikt på 120 kilo. I Sverige genomgår årligen drygt 1 000 personer med så kraftig övervikt en fetmaoperation.

- Men operationsbehovet är mångdubbelt större. När vi nu för första gången kan visa att den kirurgiska behandlingen ger överlevnadsvinster kommer förhoppningsvis mer att satsas på denna angelägna verksamhet, säger Jarl Torgerson.

Östersjösamarbete inom hjärt-kärlområdet

Interpellation till hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)

Blekingesjukhuset har gått miste om en betydande patientström inom hjärtsjukvården från Region Skåne. Huvudskälet är sannolikt av ekonomisk natur eftersom Region Skåne nu ackumulerar väntelistor inom området. Ömsesidig gottgörelse sker enligt gällande – volymsmässigt till intet förpliktigande - regionvårdsavtal, vilket dock Landstinget Blekinge utnyttjar inom andra medicinska områden.

Hjärtverksamheten vid Blekingesjukhuset redovisar en synnerligen hög kvalitet, som sålunda inte utnyttjas fullt ut.

De sinande patientintäkterna inom hjärtsjukvården från Region Skåne är delvis anledning till sjukhusets budgetöverskridanden, som även detta år prognostiserats till cirka 60 miljoner kr.

Med anledning av den föreliggande reservkapaciteten inom hjärtverksamheten borde väl samarbete sökas med andra intressenter inom Östersjöområdet?

Avser Landstinget Blekinge utröna intresset av att utveckla samarbete inom hjärt-kärlområdet med de Baltiska staterna, Kaliningrad, med flera?

Bo Arnesjö (m),
Ronneby

Tandvårdschefer dömer ut vårdreform

Landets folktandvårdschefer är mycket kritiska till det förslag som tandvårdsutredningen lade fram i mars. Åtgärderna som föreslås leder till dyrare tandvård och försämrad tandhälsa, anser de 23 länscheferna.

I utredningen förslås bland annat att alla vuxna ska få en tandvårdscheck vartannat år och att ett skydd mot höga tandvårdskostnader införs.

I stället för att satsa på att reparera skador som redan inträffat, föreslår tandvårdscheferna i en artikel på DN Debatt en satsning på förebyggande tandvård till fast pris.

"Barn drabbas i onödan av svåra fosterskador"

Citat från DN-debatt:

Specialistbarnläkare: Tio barn om året drabbas av ryggmärgsbråck och ett hundratal får harmynthet för att Socialstyrelsen inte vill ge gravida kvinnor rätt vitamin. Socialstyrelsen har bestämt att mjöl inte får B-vitaminberikas med folsyra, trots att detta kan förhindra att barn föds med ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet). Varje år drabbas ett tiotal svenska barn i onödan av ryggmärgsbråck, vilket ger dem svåra handikapp för livet. Hälften av de cirka 200 barn som får harmynthet skulle också slippa sitt lidande om gravida kvinnor fick folsyreberikat mjöl. Detta är ytterligare belägg för att Socialstyrelsen anser att nyfödda barns och fosters hälsa kommer i andra hand, skriver barnmedicinprofessorerna Hugo Lagercrantz och Rolf Zetterström.

Folat är ett viktigt B-vitamin för blodbildningen med mera. Många människor har brist på folat, vilket kan vara särskilt skadligt hos gravida då det kan leda till ryggmärgsbråck och läpp-käk-gomspalt (harmynthet) hos de nyfödda barnen. För att förebygga detta kan man tillsätta folsyra till mjölet. Cirka hälften av alla ryggmärgsbråck kan förhindras med folsyra. Därför rekommenderas gravida att inta detta. Problemet är dock att det bör tas innan man blir gravid, vilket ofta inte sker. I stället har man därför infört berikning av mjölet med folsyra i länder såsom USA, Kanada, Brasilien, Sydafrika, Chile och Jordanien.

Men inte i Sverige och i en del andra europeiska länder. I en ledare i British Medical Journal (3/3 2007) frågas det vad Europa väntar på? Upp till hälften av de ungefär 4 500 barn som årligen föds med ryggmärgsbråck i Europa kanske inte skulle behöva drabbas. Utgör de gravida kvinnorna en sådan marginell grupp att man inte för deras skull kan utsätta hela befolkningen för extra folsyra? Bildningen av huvud-svans-axeln två veckor efter befruktningen är livets viktigaste händelse. Om inte det sker skulle vi förbli cellklumpar utan hjärna och ryggmärg. Ryggraden sluts som ett blixtlås i båda ändarna fem veckor efter befruktningen, vilket motsvarar cirka en vecka efter utebliven menstruation. I ett fall av cirka 1 000 sluts ej ryggraden vilket leder till ryggmärgsbråck eller anencali (avsaknad av framhjärna). Om tillståndet upptäcks under fostertiden aborteras fostret vanligen. Men barn med ryggmärgsbråck överlever om de inte aborteras. De blir mer eller mindre förlamade och får svårigheter att kontrollera tarmtömning och urinblåsa. De drabbas ofta av vattenskalle och måste förses med en shuntslang i hjärnans hålrum. Intellektuella funktionshinder är också vanliga. Diskussionen om tillsättning av folsyra i Sverige har varit intensiv det senaste decenniet. När Livsmedelsverket äntligen accepterat att berika mjölet med folsyra stoppades detta av Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund, Han begärde en ny utredning av SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) , som nu förordar att fortsätta att avvakta med berikning av mjölet med folsyra. Enligt utredningen kommer det att innebära att ungefär tio barn kommer att drabbas av ryggmärgsbråck i onödan varje år i vårt land. Dessutom kommer det att leda till att ett tjugotal barn kommer att aborteras sent under graviditeten, om man upptäckt missbildningen med ultraljud och föräldrarna önskar abort.

Nu har det också kommit en rapport om att folsyratillskott kan reducera risken för läpp-käk-gomspalt. I Sverige skulle det innebära att hälften av de nu cirka 200 barn som drabbas skulle slippa denna defekt. Även om detta är en missbildning som kan korrigeras, så medför det stora påfrestningar för den drabbade familjen, ett flertal operativa ingrepp, tandreglering och talträning.

Folsyra har också positiva effekter för äldre för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar och demens. I en holländsk studie som publicerats i New England Journal of Medicine i januari i år (vol 369, sid 208) har extra folsyratillskott visat sig förbättra minnet och reaktionshastigheten hos 50-70 år gamla män och kvinnor. Tveksamheten till att berika mjölet med folsyra är att det stimulerar celltillväxt och teoretiskt sett kan öka risken för cancer.

Frågan om huruvida vuxna verkligen kan riskera att oftare drabbas av cancer om folsyra tillsätts mjölet är rent teoretisk. Det förutsätter att man sätter i sig 4-5 hela limpor per dag för att få en koncentration, som möjligen kan öka cancerrisken hos råttor. Om det nu vore så att det skulle finnas minsta misstanke att någon drabbats av cancer på grund av folsyratillsatsen i USA torde det amerikanska livsmedelsverket (FDA) ha reagerat. Denna myndighet har penetrerat alla för- och nackdelar innan man påbjudit folsyratillsatsen.

Men Socialstyrelsen i vårt lilla land tycker sig veta bättre.Det här är bara ett exempel på att fostrets och barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen.

Ett annat exempel är att Socialstyrelsen gått ut med rekommendationen att snusa i stället för att röka, om man är nikotinberoende. Kanske ett bra råd för att minska lungcancerrisken hos vuxna män, men definitivt inte bra för fostret och det ammande barnet. För barnet kan det vara väl så hälsovådligt om mamman har snusat i stället för att ha rökt. Det ökar risken för plötslig spädbarnsdöd och adhd.

Andra exempel är att man ännu inte infört pneumokockvaccination. vilket skett i USA sedan flera år. Det leder till att barn får pneumokockhjärnhinneinflammation och blir döva helt i onödan. Vi saknar också allmän vaccination mot vattkoppor.

Socialstyrelsen brister också när det gäller kontrollen av nyfödda barns hälsa. Tidigare låg nyfödda på BB i cirka en vecka, varvid så gott som alla fall av gulsot och medfödda hjärtmissbildningar upptäcktes. Nu missas de oftare, när man går hem från BB tidigt. Minst fyra barn har i onödan blivit hjärnskadade de senaste åren på grund av att man inte åtgärdat gulsoten i tid. Dessförinnan hade detta inte inträffat på flera årtionden.

Flera av de sjukdomar och funktionshinder, som drabbar människor i olika åldrar har sitt ursprung under fosterlivet och den tidiga barndomen. Socialstyrelsen och SBU verkar inte begripa att förebyggande mödra- och barnhälsovård inte bara är bra för våra barns hälsa utan också för de vuxna. Att barnets hälsa kommer i andra hand för Socialstyrelsen kan bero på att det inte längre finns någon barnläkare i dess ledning. Denna brist har påtalats ett flertal gånger av Svenska barnläkarföreningen. Det är dags nu för en uppryckning, innan ännu fler barn drabbas av ryggmärgsbråck, hjärnskador och dövhet helt i onödan.

Hugo Lagercrantz
Rolf Zetterström

Läkarsällskapet om Dödshlälp i vissa fall

Delegation för medicinsk etik Läkarsällskapet ändrar riktlinjerna sid 1120 07-03-30

Beslutskapabel patient i respirator bör få läkarhjälp att avsluta sitt liv

Peter Örn Frilansjournalist i Läkartidningen

Beslutskapabla patienter som är så svårt sjuka eller skadade att de endast överlever med hjälp av respirator bör i vissa fall kunna få hjälp av sin läkare att avsluta sitt liv och då även få sederande läkemedel. Det anser Svenska läkaresällskapets delegation för medicinsk etik, som nu ändrar riktlinjerna för när livsuppehållande behandling kan avslutas.

Ökning av botbar cancer i Sverige

Antalet diagnostiserade cancerfall i Sverige under 2005 var knappt 51 000 varav 53 % bland män och 47 % bland kvinnor. Antalet har årligen ökat med 1,6 % för män och 1,1 % för kvinnor under de två senaste decennierna. Ungefär halva ökningen kan förklaras med förändring i befolkningens åldersstruktur. Samma situation råder i Blekinge med sammanlagt 958 fall år 2005.

Den vanligaste tumörformen bland män är prostatacancer som står för 36,5 % av alla diagnostiserade fall. Under de senaste tjugo åren har prostatacancer ökat med 2,9 % per år.

Bröstcancer är den vanligaste formen hos kvinnor och står för 29,1 % av de nya fallen med en årlig ökning på 1,4 % under tjugo år.

Tjocktarms- och ändtarmscancer är den näst vanligaste tumörformen hos kvinnor - 8,4 % 2005. Hos männen utgör den 6,4 % av fallen och är den fjärde vanligaste cancerformen.

Lungcancer står för 7,1 % och 6,4 % hos män respektive kvinnor. Lungcancer hos kvinnor har en årlig ökning på 3 % under de senaste tjugo åren medan männen har en nedgång med 0,9 %.

Antalet personer som någon gång fått en cancerdiagnos och lever ökar kraftigt och är nu 364 000. Drygt 200 000 av dessa är kvinnor.

Sannolikheten för både kvinnor och män att få cancer före 75 års ålder är nära 30 %.
Rapporten Cancer Incidence in Sweden 2005 från Socialstyrelsens epidemiologiska centrum (EpC) innehåller mer information om antalet fall och incidens av alla cancertyper redovisat på län, åldersgrupper och kön.

Tidig diagnos – som ofta krävs för att möjliggöra radikalt avlägsnande av cancersvulster - kan uppnås genom så kallad screening för många cancerformer (exempelvis cancer i bröst, livmoderhals, prostata, tjocktarm och lungor) och/eller genom att vi Blekingar söker sjukvården omedelbart vid misstänkta symtom – speciellt i äldre ålder.

Sjukvården borde planeras och anpassas därtill, eller hur hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Friskare tänder - till rimliga kostnader

En tandvårdscheck- Ett skydd mot höga tandvårdskostnader - Stöd till abonnemangstandvård

Tandvårdsutredningen har i dag lämnat i sitt slutbetänkande, Friskare tänder - till rimliga kostnader (SOU 2007:19), till socialminister Göran Hägglund. Utredningen föreslår att det nya stödet ska träda i kraft den 1 juli 2008.

Tandvårdschecken ska uppgå till 300 kronor vartannat år för alla i åldrarna 30-74 år, och till 600 kronor vartannat år för personer i åldrarna 20-29 år samt 75 år och äldre. Checken kan användas som delbetalning vid ett tandvårdsbesök hos valfri tandläkare eller tandhygienist, eller som delbetalning för abonnemangstandvård.

Skyddet mot höga kostnader ger ersättning med 50 procent av patientens tandvårdskostnader, som baseras på så kallade referenspriser, mellan 3 000 och 15 000 kronor och med 85 procent av kostnader som överstiger 15 000 kronor.

Abonnemangstandvården, också kallat frisktandvård, ska även fortsättningsvis ges goda förutsättningar att utvecklas.

Utredningen föreslår att kostnaden för standardmaterial ska omfattas av tandvårdsersättningen.

Utredningen anser att patienter som är 65 år eller äldre fullt ut ska omfattas av det nya statliga tandvårdsstödet. Detta innebär att dagens högkostnadsskydd för protetiska behandlingar för denna grupp ersätts av det föreslagna skyddet mot höga kostnader.

Effekterna av utredningens förslag blir för 65+gruppen att tandvårdsersättning lämnas från en lägre nivå, 3 000 kronor, mot dagens 7 700 kronor. Dessutom omfattas all tandvård, inte bara protetik, utan även bastandvård. Detta gör att ersättningen kommer fler till del.

Tandvårdskostnaden för en patient 65 år eller äldre i kostnadsläget 3 000-15 000 kronor blir betydligt lägre och för tandvård i övriga kostnadslägen i princip oförändrad.

Konsekvenserna för patienter yngre än 65 år blir att all tandvård över 4 000-5 000 kronor blir betydligt billigare. Tandvård under denna kostnadsnivå påverkas inte i någon större utsträckning.

Den statliga kostnaden för tandvårdsstödet beräknas i utredningens huvudalternativ uppgå till ca 5,9 miljarder kronor årligen, varav tandvårdschecken utgör ca 1,1 miljarder kronor och skyddet mot höga kostnader ca 4,8 miljarder kronor.

För att stärka tandvårdskonsumenternas prismedvetenhet föreslår utredningen ett system med så kallade referenspriser för varje åtgärd. Dessa ska också utgöra grunden för beräkningen av tandvårdsersättning inom skyddet mot höga kostnader. Referenspriserna bör därmed få en prisstyrande effekt och möjliggöra prispress. Den fria prissättningen bibehålls och patienternas pris kan, som i dag, variera beroende på vilken vårdgivare man väljer.

Utredningen lämnar förslag om tydligare definition av vilken tandvård som ska vara ersättningsberättigande i det nya stödet. Regelverket anger tydligt vilka åtgärder och vilken standard som omfattas.

Utredningen lämnar ett flertal förslag som syftar till att förbättra konkurrensen och stärka patientens ställning, främst genom bättre information till patienten om tandhälsa, priser och behandlingsalternativ.

Utredningen anser att den statliga styrningen av tandvården är svag och splittrad och lämnar flera förslag om utvecklad styrning och bättre statistik.

Utredningen bedömer att konsekvenserna av förslagen innebär sänkta administrativa kostnader för vårdgivarna.

Läkemedelsbehandling hos äldre

Motion till Landstingsfullmäktige, Landstinget Blekinge angående:

Läkemedelsbehandling hos äldre

Äldre får allt fler läkemedel. Deras ”badrumsskåp” fylls med både ”gamla” och nya mediciner. Ju äldre de är och ju fler läkare de tvingas kontakta desto svårare är det att hålla reda på den optimala aktuella medicineringen.

Med ökande ålder ändras dessutom läkemedlens omsättning i och utsöndring från kroppen. Riskerna för biverkningar och motverkande eller förstärkande effekter mellan läkemedlen ökar också.

Kvalitetskontroll i form av revisioner och tillfälliga läkemedelsgenomgångar räcker ofta inte. Sjukvårdspersonalen måste själva kvalitetssäkra läkemedelsbehandlingen genom uppföljning och omprövning av varje patients läkemedelslista. Läkemedelsberättelser och ett samlat elektroniskt förskrivarstöd behövs då.

Myndigheterna måste också eliminera de strukturproblem som försvårar läkarnas och sjuksköterskornas arbete med äldre.

Läkemedelskommittéerna i landet har uppmärksammat dessa behov och startade 2005 en kampanj för säkrare läkemedelsanvändning hos äldre. Det rör sig om en storskalig satsning.

De har:
arrangerat seminarier, information och utbildningar för läkare och sjuksköterskor.
initierat olika former av kvalitetssäkring.
utfärdat terapirekommendationer.
utarbetat lathundar om riskläkemedel enligt Socialstyrelsens rekommendationer.
satsat på särskilda insatser för chefer i landsting och kommuner, som måste inse sitt ansvar för personalens utbildning och vårdtagarnas säkerhet.
initierat kampanjer riktade till allmänheten, som nått ut via pensionärs- och handikapporganisationerna.

Det är för tidigt att avgöra om kampanjen har lett till färre avvikelser i läkemedelshanteringen, färre inläggningar på sjukhus på grund av läkemedelsproblem och flera biverkningsrapporter.

Erfarenheterna av kampanjen är att behovet av kvalitetssäkring av äldres läkemedelsanvändning ökar i takt med att de får fler läkemedel per person och därmed ökad risk för biverkningar. Samtidigt förekommer både över- och underbehandling. Noggranna uppföljningar och omprövningar av patienternas läkemedelslistor bidrar till att nå målet att bibehålla eller förbättra livskvaliteten. Extern kvalitetssäkring måste dessutom kompletteras med intern kvalitetskontroll vid varje vårdenhet. Adekvata åtgärder måste vidtas för att komma till rätta med de strukturproblem som försvårar kvalitetsarbetet med äldres läkemedelsbehandling.

Åtta viktiga punkter anses dessutom kunna förbättra kvaliteten i läkemedelsbehandlingen hos äldre. Man bör:
eftersträva tidig och säker diagnos med klar indikation för behandling.
pröva icke-medikamentell behandling såsom aktivering dagtid mot sömnbesvär, fysikalisk terapi mot värk i rörelseorganen.
eftersträva lägsta effektiva dos genom låg initialdos, längre doseringsintervall och långsam upptrappning.
utvärdera behandlingseffekten noga och väga in skattning av patientens livskvalitet.
vara observant på symtom som kan utgöra biverkningar.
avsluta eller trappa ner läkemedelsdoserna om effekten uteblir eller biverkningar uppträder.
ompröva indikationerna för behandling minst en gång per år.
dokumentera läkemedelsberättelsen.

För övrigt hänvisas till bifogade artikel från Läkartidningen 1-2, 2007 ”Viktigt att läkare kvalitetssäkrar läkemedelsbehandlingen av äldre”.

Mot bakgrund av det ovanstående hemställer undertecknade

att Landstinget Blekinge snarast skapar ökade förutsättningar för kvalitetssäkrad läkemedelsbehandling hos äldre samt
att regelbunden uppföljning av läkemedelsbehandlingens indikationer och effekter företas i samband med återkommande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre.

På vägnar av Moderata Landstingsgruppen i Blekinge

Bo Arnesjö, Ledamot, Hans Hedvall, Ledamot, Alexander Wendt, vice gruppledare och Gustav Nilsson, gruppledare

Bra förslag från Ansvarskommittén

Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar Ansvarskommitténs förslag som läggs fram idag. De föreslagna åtgärderna gynnar både kommuner och landsting och främjar regional tillväxt och utveckling.

Ansvarskommittén föreslår en tydligare rollfördelning mellan stat och kommun samt färre och större regioner.

– Det här innebär bättre samordning av statens myndigheter, vilket är den stora vinsten för kommunerna, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet, som tillsammans med Landstingsförbundet bildar Sveriges Kommuner och Landsting.

Även hälso- och sjukvården vinner på de förslag som nu läggs fram.

– Vi behöver större regioner för att klara framtidens krav på hälso- och sjukvården, säger Landstingsförbundets ordförande Lars Isaksson. Många landsting är för små för att klara det utvecklingsarbete som behövs för att möta ökade förväntningar och möjligheter.

Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar också kommitténs förslag om regional utveckling. Det regionala utvecklingsuppdraget ska, enligt förslaget, lagstadgas.

– Detta gynnar den regionala tillväxten, säger Landstingsförbundets vice ordförande Henrik Hammar. Förutsättningarna varierar allt för mycket för att statliga företrädare ska vara lämpade att fatta beslut i dessa frågor. Dessutom är regionala utvecklingsfrågor ofta väldigt politiska, och politik ska hanteras av politiker.

– Förslagen stärker både självstyret och finansieringsprincipen, konstaterar Svenska Kommunförbundets 2:e vice ordförande, Anders Knape. Vi hade gärna sett att samrådet med regeringen hade lagstadgats, men är ändå nöjda med att det nu föreslås en fastlagd ordning.
Sveriges Kommuner och Landsting understryker också att det är bråttom.

– Nu gäller det att omsätta ord i handling, annars riskerar vi att missa chansen, säger Ilmar Reepalu. Därför är det viktigt att genast utse de processledare som ska leda det fortsatta arbetet med förverkliga Ansvarskommitténs förslag.

Ett historiskt ställningstagande för Sverige i ansvarskommittén

Företrädare för riksdagens samtliga partier eniga: Ansvarsreformen - ny samhällsorganisation fullt genomförd senast 2014

Idag den 27 februari redovisar, efter fyra års utredningsarbete, den parlamentariska Ansvarskommittén sina slutliga förslag till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att analysera strukturen och uppgiftsfördelningen inom, och mellan, staten och den samlade kommunala sektorn, dvs. kommuner och landsting. Särskild uppmärksamhet har riktats mot områdena regional utveckling och hälso- och sjukvård.

Kommitténs ledamöter, som representerar samtliga riksdagspartier, står eniga bakom förslagen till reformer av den svenska samhällsorganisationen som nu överlämnas till statsrådet Mats Odell. Reformförslagen berör flera olika områden och syftar till att skapa en långsiktigt hållbar organisering av offentlig verksamhet i vårt land.

Centralt är förslaget om att inrätta 6-9 direktvalda regionkommuner vilka ersätter dagens 21 landsting. Förutom ett övertagande av ansvaret för hälso- och sjukvården ges regionkommunerna ett samlat uppdrag inom regional utveckling och tillväxt.

Parallellt organiseras staten om i 6-9 nya län vilka sammanfaller med regionkommunerna. Dessa blir också grundmodellen för indelningen av statliga myndigheter.

Modellen bygger på en utvecklad samverkan mellan staten och regionkommunerna i syfte att uppnå utvecklingskraft och att ge medborgarna bästa möjliga utbyte av de samlade offentliga resurserna. En gemensam geografi för den offentliga sektorn är en viktig förutsättning för en fungerande samverkan utifrån medborgarnas behov.

Den nya samhällsorganisationen, innefattande större län och nya regionkommuner, kan införas i ett första steg redan till valet 2010. Detta förutsätter en aktiv lokal och regional medverkan. Dagens 21 län och landsting ska dock vara ersatta med en ny indelning senast till valet 2014.

Staten tar aktiv del i arbetet redan från början. Bland annat utses tre processledare som skall underlätta indelningsreformen i södra, mellersta respektive norra Sverige.

Regionkommunens utvecklingsuppdrag består av att leda och samordna det regionala utvecklingsarbetet i länet. Detta innebär engagemang inom vitt skilda områden som har betydelse för regionens utveckling och tillväxt. Exempel utgörs av näringslivsfrågor, infrastruktur, kollektivtrafik, EU:s strukturfonder, regionplanering, kultur, jämställdhet, miljö, folkhälsa, kulturmiljö och naturvård.

På sikt kan också uppdraget utvecklas ytterligare om riksdag och regering så beslutar. I och med att direktvalda regionkommuner införs i hela landet förlorar dagens kommunala samverkansorgan sin status. Ingenting hindrar dock att delar av den verksamhet som drivs av dessa samverkansorgan drivs vidare i oförändrade kommunala konstellationer genom kommunalförbund.

Inom hälso- och sjukvården stärks och förtydligas medborgarens ställning genom en nationell patientlag.

Hög och likvärdig kvalitet i vården stärks genom att statens styrning och uppföljning av sjukvårdens resultat renodlas och utvecklas. Socialstyrelsen svarar för samordningen av en samlad kunskapsstyrning. Färre, och därmed mer jämstora och kraftfulla, regionkommuner ger förutsättningar för en ständig förbättring av vårdens resultat där den senaste tillgängliga kunskapen styr utvecklingen.

En splittrad stat återsamlas såväl geografiskt som verksamhetsmässigt. Ett dominerande sektorstänkande balanseras med en organisation som poängterar helhetsperspektiv. För att detta ska kunna ske genomförs en samlad översyn av Regeringskansliet. Framtidens 6-9 länsstyrelser blir regeringens förlängda arm i länet med strategiska uppgifter inom bl.a. samordning, kunskapsbildning och tillsyn. Statens olika myndigheter samordnas regionalt för att de olika verksamheterna ska kunna ge bästa samlade resultat ur medborgarnas perspektiv.
Den offentliga verksamheten står på två ben: staten och kommunsektorn. En förtroendefull samverkan mellan de båda sektorerna är nödvändig för att medborgarna ska få en bra offentlig service. Kommittén lägger därför fram förslag om ett reglerat system för samråd mellan staten, kommunerna och regionkommunerna. Statens styrning av kommunsektorn ska också förtydligas och renodlas. Regeringen föreslås ta fram en strategi för detta arbete vilken ska redovisas för riksdagen.

Bland reformförslagen återfinns inte någon ny indelning av primärkommunerna. Kommittén vill dock lyfta fram de utmaningar som inte minst en del mindre och glesbefolkade kommuner har framför sig. För att uppdraget ska kunna klaras med hög kvalitet också i framtiden bör kommunernas uppgifter fokuseras. Tillsyn bör, i princip, utföras av staten. Samverkan mellan kommuner bör underlättas liksom frivilliga kommunsammanläggningar. Staten ska också, genom länsstyrelserna, följa de mindre kommunernas verksamhet.

Fantastisk utveckling på arbetsmarknaden

Arbetskraftsundersökningen 2006:

Antalet sysselsatta ökade under 2006. Ökningen pågick under hela året och gällde under första halvåret främst män men under andra halvåret även kvinnor. Arbetslösheten minskade under samma period och var i genomsnitt 5,4 procent av arbetskraften. Nedgången gällde både män och kvinnor.

I genomsnitt var 4 341 000 personer sysselsatta under 2006. En ökning med 78 000 personer eller 1,8 procent jämfört med 2005. Det var inom den privata sektorn som antalet sysselsatta ökade. Ökningen av antalet sysselsatta avsåg främst tidsbegränsat anställda men under fjärde kvartalet visade även fast anställda en statistisk säkerställd uppgång. Av de sysselsatta var 261 000 undersysselsatta vilket är en ökning med 13 000 personer jämfört med 2005. Kvinnor och ungdomar i åldern 16-24 år var undersysselsatta i betydligt större utsträckning än övriga.

Samtidigt som antalet sysselsatta ökade, ökade även antalet lediga platser kraftigt. 610 000 nya lediga platser kom in till Arbetsförmedlingen 2006, nästan 200 000 fler än året innan. Detta enligt statistik från Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS).Även andelen sysselsatta i procent av befolkningen ökade under 2006. Uppgången gällde främst ungdomar i åldern 16-24 år. Under samma period ökade befolkningen med 56 000 personer varav 29 000 var ungdomar. Antalet personer i arbetskraften ökade i ungefär samma utsträckning. Under 2006 arbetade de sysselsatta i genomsnitt 132,7 miljoner timmar per vecka. Den faktiska ökningen var 1,7 procent. Med hänsyn tagen till olikheter i helgdagar, semesteruttag och arbetstidens förläggning var ökningen av antalet arbetade timmar cirka 2,7 procent. Antalet arbetslösa minskade och var under 2006 i genomsnitt 246 000 personer. Även andelen arbetslösa minskade från 6,0 till 5,4 procent av arbetskraften. Nedgången var som starkast under andra halvåret och gällde både män och kvinnor.Den officiella statistiken avser i nuläget åldersgruppen 16-64 år. Varje månad samlar dock Arbetskraftsundersökningarna (AKU) in uppgifter för åldersgruppen 65-74 år. Av de i åldern 65-74 år var i genomsnitt 78 000 personer sysselsatta under 2006. Det motsvarar 10,1 procent av befolkningen i denna åldersgrupp. Cirka hälften av de sysselsatta var företagare (inkl. medhjälpande familjemedlemmar). Äldre män är i högre utsträckning än äldre kvinnor sysselsatta.

Verktygslåda injektion för praktiken

Från Svenskt Näringsliv

Under hösten har flera kommuner dragit in prao på högstadiet. Detta är helt fel väg att gå, menar Urban Bäckström, vd för Svenskt Näringsliv, som var med vid den välbesökta lanseringen av "I praktiken" i Stockholm.

– Svenskt Näringsliv vill absolut att skolor och kommuner fortsätter med prao och praktik. Och att företagen i större utsträckning tar emot unga människor, som då får chansen att komma ut till en arbetsplats för första gången i livet, säger han.

– Elever lär sig mycket när de själva får erfarenheter från ett företag. Och för företagen är prao och praktik utmärkta tillfällen att lära känna framtida medarbetare, och sprida kunskap om den egna branschen, säger Urban Bäckström.

– Vi vill att fler av våra medlemsföretag ser den enorma potentialen i prao och praktik.
En del skolor runt om i landet väljer att ersätta prao med till exempel studiebesök. Men det är viktigt att komma ihåg vad som är så speciellt med prao-verksamhet.

– Prao är den enda formen av samverkan, där elever kommer ut under en längre period i arbetslivet och verkligen kan se hur det fungerar, understryker Kristina Scharp, chef för Skola och Utbildning, Svenskt Näringsliv.

Kan ge ökad kvalitet
Prao och praktik bör utvecklas och knytas närmare den ordinarie undervisningen, menar Svenskt Näringsliv. ”I Praktiken" ska kunna bidra till att öka kvaliteten på prao på högstadiet och praktik på gymnasiet.

– Många skolor kan bli mycket bättre på att förbereda eleverna, menar Urban Bäckström.

– Ämneslärarna bör ta vara på möjligheten att undervisa om företagande och näringsliv innan eleverna går ut på prao, och gärna ge dem skoluppgifter att lösa under sin tid på företaget. På det sättet kan man knyta ihop elevens tid i skolan med tiden på företaget.

Svenskt Näringsliv har tagit fram "I Praktiken" genom att samla erfarenheter från lyckad prao och praktik runt om i landet. Nu erbjuds materialet till alla medlemsföretag och till samtliga högstadie- och gymnasieskolor.

"I Praktiken" består av ett material för skolan, ett för företag och ett för elever. Skolmaterialet innehåller bland annat tips inför planeringen av prao och praktik, förslag till ämnesövergripande projekt, underlag för lektioner och stöd för kontakterna med företagen. Företagsmaterialet innehåller förslag till scheman, exempel på arbetsuppgifter för elever och information om lagar och regler. Elevmaterialet är en arbets- och inspirationsbok kring prao och praktik.

Förutom lanseringen av "I Praktiken" kommer Svenskt Näringsliv under året att arrangera ett antal fortbildningsdagar för lärare för att ytterligare underlätta och stärka samarbetet mellan skola och näringsliv.

”I Praktiken” beställs på webben www.svensktnaringsliv.se/ipraktiken. Materialet kan även laddas ner direkt på webben.

Läs hela materialet
I Praktiken – elev
I Praktiken – skola
I Praktiken – företag

Kvaliteten i äldreomsorgen ansträngd

Vård och omsorg om äldre - lägesrapport 2006 från Socialstyrelsen. För ytterligare läsning klicka på rubriken!

Omställningen av äldreomsorgen fortgår i kommunerna. Det betyder att allt fler äldre och sjukare äldre får hjälp hemma och att allt färre personer bor i äldreboende. De som flyttar till äldreboenden gör det dessutom senare i livet, vilket betyder ökade vårdbehov på äldreboendena. Denna utveckling ställer ökade krav på hela äldreomsorgen, och kommunerna måste se till att personalen har tillräcklig utbildning för att ge en god vård och omsorg, något som tas upp i Socialstyrelsens lägesrapport om äldreomsorgen 2006.

– Många äldre bor hemma i trygghet, tack vare den omfattande vård och omsorg som kommunen kan erbjuda. Men, eftersom kvarboendet ibland drivits väl långt, finns det äldre och anhöriga som inte längre upplever att det är tillräcklig tryggt att bo kvar hemma, säger Christer Neleryd, chef för äldreenheten vid Socialstyrelsen.

År 2005 fick 135 000 personer hjälp av hemtjänsten, vilket är drygt 14 000 fler än år 2000. Ungefär hälften av alla med hemtjänst får också hemsjukvård. År 2005 var det 100 400 personer som bodde i äldreboende vilket är närmare 18 000 färre än år 2000. Under motsvarande år har också drygt 2 500 platser på sjukhus försvunnit.

Sammantaget innebär denna utveckling en ökad stress i vården och omsorgen om de äldre: på sjukhus, i primärvården och i kommunernas vård och omsorg. Ytterst drabbas också de anhöriga, eftersom många äldre är beroende av dem för att kunna bo kvar hemma. I takt med att anhöriga får ta ett ökat ansvar, borde de ges motsvarande inflytande och stöd för egen del.

God kvalitet i vården och omsorgen om de äldre förutsätter att det finns utbildad personal.
Tillgången till utbildad personal har blivit allt bättre. Trots detta har kommunerna valt att inte rekrytera utbildad personal. Detta har medfört att andelen med formell yrkesförberedande utbildning bland de anställda inte ökat Denna utveckling är ett allvarligt hot mot kvaliteten inom vården och omsorgen. För att öka förekomsten av yrkesutbildade är det därför angeläget att lägga fast kraven på att all personal ska ha yrkeskompetens, att se över utbildningssystemet och att förbättra förutsättningarna för lärande knutet till arbetsplatserna.

– Kvaliteten i hemvården och i äldreboendet måste förbättras. En viktig förutsättning för detta är att det finns personal som har utbildning för att kunna ge en bra vård och omsorg om de äldre, framhåller Christer Neleryd.

Regeringen fortsätter tappa - men får allt bättre betyg

Väljaropinionen blev inte mer positivt inställd till regeringen trots lönebeskedet i januari. Istället består det kraftiga underläget för alliansregeringen och moderaterna fortsätter att tappa väljare direkt till socialdemokraterna.

I Sifos undersökning, som presenteras Svenska Dagbladet, får de borgerliga partierna tillsammans 44,6 procent av rösterna, medan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet tillsammans får 51,3 procent.Undersökningen genomfördes bland 1.890 personer under perioden 5-15 februari.

Vidare visar Skops mätning i januari/februari, enligt ett pressmeddelande, att svenska folkets förtroende för regeringen ökade. Regeringens förtroendebalans steg till +17, en uppgång med 5 procentenheter från mätningen i december/januari. Det är det bästa betyget sedan riksdagsvalet.

Förtroendebalansen för den socialdemokratiska oppositionen hade samtidigt sjunkit till +6, det vill säga att det var 2 procentenheter färre som trodde att en socialdemokratisk regering skulle vara bättre än som trodde att den skulle vara sämre än den nuvarande.

Enligt Skops analytiker Birgitta Hultåker har de borgerliga sympatisörerna blivit mer positivt inställda till alliansregeringen.

"Det är nu fler borgerliga sympatisörer än tidigare som tycker regeringen gör ett mycket bra jobb och det är mycket få borgerliga sympatisörer som tycker att regeringen gör ett dåligt jobb", säger hon. 43 procent av befolkningen som tycker att den borgerliga regeringen gör ett mycket eller ganska bra jobb, vilket är 3 procentenheter fler än i den föregående mätningen.

Andelen som anser att regeringen gör ett mycket bra jobb har stigit till 10 procent, från 7 procent.

Samtidigt tycker 26 procent av de tillfrågade att Sveriges regering gör ett mycket eller ganska dåligt jobb, 2 procentenheter färre i den än förra mätningen.37 procent av befolkningen anser att en socialdemokratisk regering skulle göra ett bättre jobb, medan 31 procent tror att den skulle vara sämre än den nuvarande.

Undersökningen genomfördes mellan den 23 januari och den 7 februari. Cirka 1.200 personer intervjuades.

Skop: Fortsatt majoritet för oppositionen

Ytterligare en opinionsmätning visar på en majoritet för oppositionen. Skops väljarbarometer pekar åt samma håll som Demoskops mätning häromdagen.

De tre oppositionspartierna s, v och mp får tillsammans 49,6 procent av rösterna, en ökning med 1,8 procentenheter jämfört med januarimätningen. De fyra partierna i regeringsalliansen får 47,3 procent (-0,7).

Folkpartiet backar två procentenheter till 6,0 procent, vilket är den enda statistiskt säkerställda partiförändringen.

Socialdemokraterna ökar för andra månaden i rad och får 37,5 procent av rösterna (+1,3). Moderaterna ökar också och når 27,2 procent (+1,7).

Av övriga partier får miljöpartiet får 6,6 (+0,8), vänsterpartiet 5,5 (-0,3), centern 8,4 (+0,6) och kristdemokraterna 5,6 (-1,0).

1 200 personer var med i Skops undersökning och svarade under perioden 23 januari-7 februari på frågan: Vilket parti tycker du bäst om i rikspolitiken?

Svartarbete

Skatteverket har i två år studerat svartarbetet i Sverige. Som svarta arbetsinkomster betecknas oredovisade löneinkomster (löner/förmåner) eller oredovisade företagarinkomster.

En skattning av de svarta arbetsinkomsterna kan göras indirekt i nationalräkenskaperna. Där noteras en skillnad på nära 5 procent av BNP mellan hushållens deklarerade utgifter och inkomster. Det svarar mot dolda, icke beskattade, arbetsinkomster på 115-120 miljarder kronor per år på 2002 års nivå.

Företagens dolda inkomster är 71 miljarder kronor per år att döma av aktuella skattekontroller. Merparten finns i småföretag och fördelar sig lika på oredovisade löne- och företagarinkomster.

Skatteverket har med intervjuer försökt skatta omfattningen av den del av svartarbetet där köpare och säljare gör upp om ett pris och där båda är medvetna om att de agerar svart - oftast utan kvitto. Beträffande varor har man gjort en separat undersökning. Dessa skattningar förklarar bara nära 20 miljarder kronor av de svarta intäkterna.

Riksrevisionsverket (RRV) gjorde 1997 en omfattande undersökning av svartarbetet och den svarta varuförsäljningen i landet. Vid jämförelse med Skatteverkets aktuella resultat ökar svartarbetet.

Av differensen mellan hushållens/företagens inkomster och utgifter på 115-120 miljarder kronor, har Skatteverket sålunda kunnat "förklara" 75 procent med svart arbete.

Utöver svartarbetet förekommer annat skatteundandragande, varav de mest betydelsefulla är:
· Skattefusk kopplat till individernas finansiella tillgångar
· Skattefusk i anslutning till punktskattebelagda varor
· Internet och elektronisk handel m.m.
· Momsbedrägerier vid export och import
· Andra skattefel med internationell anknytning
· Deklarationsfusk bland löntagare

Enligt skatteverket kan ekonomiska drivkrafter förklara nästan allt svart arbete. De flesta instämmer i att det finns skattefusk och att många, även personer i ledande ställning, därför bryter mot samhällets sociala och etiska normer.

De allvarligaste skadeverkningarna av svartarbete bedöms vara förlorade skatteinkomster för stat och kommuner tydande på en bristfällig samhällsmoral och demokrati genom omfördelning av skattebördan. Därtill finns risk för att ekonomiskt effektiva företag konkurreras ut av mindre effektiva, skattefuskande företag.

Sammantaget bedöms skattefelet i Sverige ligga i storleksordningen 200 miljarder kronor per år - det vill säga inte långt ifrån vad hela den svenska sjukvården kostar. Under 2007 kommer skatteverket att än mer beskriva, uppskatta och bekämpa svartarbetet. Smarta lösningar måste till!

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Glöm inte de äldre

Pensionärer som endast har garantipension måste få det bättre! Bohusläns Kristdemokrater vill ge 1000 kronor/månad till denna utsatta grupp. Det handlar där om drygt 11 000 pensionärer.

Över 20 procent av befolkningen i Blekinge är ålderspensionärer. De har ständigt fått stå åt sidan och har sedan 1990 förlorat nära 1 300 kronor var månad. En obetydlig kompensation har uppnåtts med höjt grundavdrag, följsamhetsuppräkning av pensionen och höjda bostadstillägg.

I valet framförde de borgerliga partierna en vilja att ge landets sämst ställda pensionärer ett kraftigt lyft genom förbättrade bostadstillägg, höjning av garantipensionen och ett särskilt grundavdrag för alla pensionerade. Sammantaget skulle det ge en förstärkning med omkring 1 000 kronor i månaden, det vill säga cirka 730 kronor i månaden efter skatt.

Alliansens jobbavdrag är nödvändigt för att få fler människor i arbete och är en förutsättning för att trygga pensionerna på sikt. Det ekonomiska glappet mellan pension och arbete får dock inte bli för stort. Därför borde pensionärerna tillföras ett förhöjt grundavdrag och ett högre förbehållsbelopp i äldreomsorgen. Ett grundavdrag på 5 000 kronor/år skulle ge en förbättring på 130 kronor i månaden för alla ålderspensionärer.

Alla pensionärer – även de över 70 år – borde dessutom kunna tillgodoräkna sig dubbla jobbavdrag om de ställer upp och bidrar till att förstärka den sviktande svenska arbetsmarknaden.

Förstärkningarna för äldre skulle utan tvekan vara en god början på ett återupprättat välfärdssystem för äldre, som raserats under den förra regeringen.

Sahlinismen sprider sig

Mer än varannan socialdemokratisk väljare stöder Mona Sahlin som partiledare. Samtidigt anser var fjärde att Sahlin är fel kandidat. Det visar en Sifoundersökning som Göteborgs-Posten har beställt.

Sahlin har det starkaste stödet hos seniora manliga socialdemokrater. Mer än 70 procent vill ha Mona Sahlin som partiledare.

Stödet för henne störst i Västsverige, där nära två tredejedelar vill att hon ska leda partiet. Hon har lägst stöd i mellersta Norrland, där drygt en tredjedel vill ha henne som partiledare.

Få Blekingebor får köa för vård

Landstinget Blekinge är en av få som i stort sett klarar av att hålla vårdgarantin som innebär att man ska få vård inom 90 dagar.

Sveriges Kommuner och Landsting har gjort en uppföljning på vårdgarantins effekter inom åtta specialistområden.

Landstinget Blekinge har bara väntetider inom ortopedin och vissa allmänkirurgiska operationer.

Vårdgarantin infördes första november 2005 och rapporten visar att köerna till planerad vård generellt har minskat i landet.

Sifo: Rekordartad ökning för oppositionen

2007-01-21 Sveriges Radio

Regeringspartierna fortsätter förlora stöd i väljaropinionen medan den s-ledda oppositionen ökar.

Enligt en Sifomätning som gjorts i januari och som publiceras i Svenska Dagbladet och Göteborgs-Posten idag är de tre oppositionspartiernas övertag rekordartade elva procentenheter.

Svenska Dagbladet uppger att ingen regering någonsin tidigare förlorat så mycket stöd de första 100 dagarna efter ett val som den som leds av statsminister Fredrik Reinfeldt (m).

Sedan valet har socialdemokraterna ökat med 6,4 procentenheter och jämfört med förra mätningen med 1,7 procentenheter till 41,4 procent. Tillsammans med vänsterpartiets 5,7 procent och miljöpartiets 6,5 ger det sammanlagt 53,6 procent för oppositionen.

Enligt G-P ökar socialdemokraterna framförallt i Stockholm, där numera var tredje väljare säger sig stödja partiet, mot var fjärde i valet. SvD berättar att det ökade stödet i storstäderna främst utgörs av kvinnor under 50 år.

S fortsätter uppåt i opinionen

Stödet för socialdemokraterna ökar till den högsta nivån på nästan fyra år i den mätning från Synovate Temo som på lördagen presenteras i Dagens Nyheter.

Socialdemokraterna får 41 procent - den högsta siffran sedan mars 2003 - och tillsammans med vänsterpartiet och miljöpartiet blir det 51,8 procent mot 44,5 procent för de borgerliga allianspartierna.

Förändringarna för de enskilda riksdagspartierna är små. Största ökningen noteras för andelen osäkra väljare som uppgår till 14,6 procent.

Skop: Mycket jämnt mellan politiska blocken

Skillnaderna mellan de politiska blocken har krympt, enligt Skops senaste väljarbarometer.

De borgerliga partierna får 48,0 procent av rösterna, ned 0,2 procentenheter från riksdagsvalet. Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får tillsammans 47,8 procent, 1,7 procentenheter mer än det senaste valresultatet.

"Det väger nu jämnt mellan de politiska blocken", säger Skops analytiker Birgitta Hultåker i en kommentar.Undersökningen genomfördes bland 1.075 personer under perioden 5 december till 3 december.

Motstridiga resultat i olika väljarmätningar enl SvD

Från Svenska Dagbladet:

I opinionsinstitutet Skops senaste mätning fördelar svenskarna sina sympatier jämnt mellan de politiska blocken. De borgerliga partierna leder knappt, men moderaterna backar.

Det går tvärsemot Demoskops väljarbarometer. I Skops mätning för december/januari har de borgerliga partierna 0,2 procentenheters ledning över oppositionspartierna.Inom det borgerliga blocket är förändringarna små sedan valet. Den största avvikelsen från valresultatet står socialdemokraterna för. Partiet har ökat med 1,2 procentenheter men också det är inom felmarginalen.

Jämfört med den senaste mätningen i oktober/november förra året är skillnaderna lite större. Alliansen har tappat 1,4 procentenheter och ligger på 48 procent medan oppositionen, s,v och mp, gått upp med 1,7 procentenheter till 47,8. Största förlusten står moderaterna för med ett tapp på 1,8 procentenheter.Demoskop kommer fram till ett annat resultat i sin senaste väljarbarometer - där ökar moderaterna kraftigt, men vänsterblocket får samtidigt egen majoritet.

Enligt undersökningen, som redovisades av Expressen på lördagen, får moderaterna 31,7 procent av väljarsympatierna - en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra månadens mätning. Men det går samtidigt knackigare för de andra allianspartierna, enligt Demoskop.

Sammanlagt får högerblocket 47,9 procent av väljarsympatierna mot 50,3 för socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet. Socialdemokraterna backar med 4,0 procentenheter enligt mätningen och hamnar på 41,5 procent. Men det tappet sker efter en rejäl uppgång i förra månadens Demoskopmätning. Då fick s 45,5 procent av rösterna - en nivå partiet inte hade varit i närheten av på många år.

Skop frågade 1 000 personer mellan den 5 december och den 3 januari om vilket parti de tycker bäst om i rikspolitiken. Här är partiernas siffror i procent med förändringen sedan oktober/november inom parentes: socialdemokraterna 36,2 (+1,1), moderaterna 25,5 (-1,8), folkpartiet 8,1 (0), centern 7,8 (-0,5), kristdemokraterna 6,6 (+0,9), vänsterpartiet 5,8 (+0,3) miljöpartiet 5,8 (+0,3), övriga 1,3 (-0,8).

Demoskops väljarbarometer är utförd under perioden den 2 januari till den 9 januari och bygger på intervjuer med 1 011 personer. Här är partiernas siffror i procent med förändringen mot förra månadens mätning inom parentes: socialdemokraterna 41,5 (-4,0), moderaterna 31,7 (+7,9), folkpartiet 5,9 (-1,2), centern 6,3 (-1,6), kristdemokraterna 4,0 (-0,5), vänsterpartiet 4,3 (+0,5), miljöpartiet 4,5 (-0,5), övriga 1,8 (-0,6).

Moderaterna ökar i väljarundersökning

Moderaterna ökar enligt en väljarbarometer från Demoskop. I undersökningen, som redovisas av Expressen, får moderaterna 31,7 procent av väljarsympatierna, en ökning med 7,9 procentenheter jämfört med förra månadens mätning.
Men precis som tidigare leder den röd-gröna oppositionen som tillsammans får 50,3 procent, medan regeringspartierna tillsammans får 47,9 procent.

Undvik primärvårdskollaps

Vi har en bra sjukvård. Sommaren 2006 rankade WHO den svenska sjukvården på plats 23 av 191 nationer. Att jämföra sjukvård i olika länder är vanskligt, men WHO anses göra kvalificerade expertbedömningar. Norge är bäst i Norden. Vad kan vi lära av dem?

Allmänläkarbristen är ett problem. I Blekinge finns många vakanser varav en del täcks av stafettläkare eller läkare under utbildning. Dessa nödlösningar skapar extrakostnader och dålig vårdkontinuitet. Problemen är inte unika. Allmänläkarbrist har funnits i många år i hela västvärlden. Man noterar en utbredd uppgivenhet, nu senast i en artikel från USA refererad av allmänläkaren Ingvar Ovhed, Karlskrona (Läkartidningen 48/2006). Många varnar för en primärvårdskollaps och understryker behovet av rejäla systemförändringar.

I Norge är det primärkommunernas skyldighet att anställa fasta allmänläkare eller sluta avtal med privata vårdgivare. Hos dessa kan alla invånare lista sig. Läkarna är i praktiken privata entreprenörer med kommunala avtal. En tredjedel av deras intäkter är ett fast arvode per listad patient, en tredjedel är direkta patientavgifter och resten betalas av försäkringskassan efter varje läkarbesök – så kallad prestationsersättning. Systemet med sina taxor har tillämpats i fem år. Tillgången på primärvårdsläkare har ökat kraftigt, patienterna har blivit nöjdare och läkarna trivs.

Den norska modellen har likhet med den svenska privattandvården och husläkarmodellen under början av 90-talet. Socialdemokraterna avskaffade dock husläkarsystemet 1994. Uppenbart kan den norska modellen liksom husläkarsystemet stärka allmänläkarnas ställning som fria yrkesutövare. Detta attraherar tydligen fler allmänläkare.

Det svenska samhällets framtida organisation bearbetas nu av Ansvarsutredningen under landshövding Mats Svegfors. Ett betänkande ska läggas fram i februari. Primärvårdens problem måste där finna sin lösning. I annat fall löper den risk att förlora sin roll som den första instans vi ska kontakta vid risk för eller inträffad ohälsa.

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Helghälsningar i globaliseringstider

Some greetings in different languages/Saludos navideños y de año nuevo en varias lenguas:

AFRIKAANS: Gesëende Kersfees.
AFRIKANDER: Een Plesierige Kerfees.
ALBANIAN: Gezur Krislinjden.
ARABIC: I'D Mubarak ous Sana Saida.
ARABIC (IRAQ): Idah Saidan Wa Sanah Jadidah.
ARABIC (LIBANON): Milad Saeed wa Sanaa Mubarakah.
ARMENIAN: Shenoraavor Nor Dari yev Pari Gaghand.
AZERI-AZERBAIJAN: Tezze Iliniz Yahsi Olsun.
BASQUE: Eguberri Zoriontsua eta Urte Berri On.
BULGARIAN: Tchestito Rojdestvo Hristovo. Tchestita Nova Godina.
CATALAN: Bon Nadal i Feliç Any Nou.
CHINESE-CANTONESE: Gun Tso Sun Tan'Gung Haw Sun.
CHINESE-MANDARIN: Kung Ho Hsin Hsi. Ching Chi Shen Tan.
CRAOTIAN: Sretan Bozic Èestit Boiæ i sretna Nova godina.
CZECH: Prejeme Vam Vesele Vanoce a stastny Novy Rok.
DANISH: Glaedelig Jul og et Godt Nytår.
DUTCH: Zalig Kerstfeest en een Gelukkig Nieukjaar.
ENGLISH: Merry Christmas & Happy New Year
ESPERANTO: Gajan Kristnaskon.
ESTONIAN: Roomsaid Joulu Puhi ja Uut Aastat.
FARSI: Christmas Mobarak. Sale No Mobarak.
FINNISH: Hauskaa Joulua.
- - Hyvää Joulua ja Onnellista Uutta Vuotta
FLEMISH: Prettige Kerstdagen en Gelukkig Nieuwjar
FRENCH: Joyeux Noël et Bonne Année.
GALICIAN: Bon Nadal e Ano Novo.
GAELIC-IRISH: Nolag mhaith Dhuit Agus Bliain Nua Fe Mhaise.
GAELIC-SCOT: Nollaig Chridheil agus Bliadhna Mhath Ur.
GERMAN: Fröhliche Weihnachten und ein glückliches Neues Jahr.
GREEK: Kala Khristougena kai Eftikhes to Neon Ethos.
HAWAIIAN: Mele Kalikimake me ka Hauloi Makahiki hou.
HEBREW: Mo'adim Lesimkha.
HINDI: Shubh Christmas.
HUNGARIAN: Kellemes Karácsonyi Ünnepeket és Boldog Új Évet.
ICELANDIC: Gledlig jol og og farsaelt komandi Nyar.
INDONESIAN: Selamah Tahun Baru.
IROQUOIS: Ojenyunyat Sungwiyadeson honungradon nagwutut. Ojenyunyat osrasay.
ITALIAN: Buon Natale e felice Capo d'Anno.
JAPANESE: Shinnen omedeto. Kurisumasu Omedeto.
KOREAN: Sung Tan Chuk Ha.
KURDISH: Sersala we, cejnên Remezan û Noelê pîroz bin!
LATIN: Natale hilare et Annum Nuovo!
LATVIAN: Priecigus Ziemas Svetkus un Laimigu Jauno Gadu.
LITHUANIAN: Linksmu sventu Kaledu ir Laimingu Nauju Metu.
MANX: Ollick Ghennal Erriu as Blein Feer Die. Seihil as Slaynt Da'n Slane Loght Thie.
MALTESE: Il-Milied It-tajjeb.
NAVAJO INDIAN: Ya'a't'eeh Keshmish.
NORWEGIAN: God jul og godt Nytt År.
POLISH: Wesolych Swiat Bozego Narodzenia i szczesliwego Nowego Roku.
PORTUGUESE: Feliz Natal e propero Ano Novo.
RAPA-NUI (Easter Island): Mata-Ki-Te-Rangi. Te-Pito-O-Te-Henua.
ROMANI: Latchi Kritchuna.
-Baxthalo Krescuno.
ROMANIAN: Sarbatori Fericite. La Multi Ani.
RUSSIAN: Pozdrevly ayu sprazdnikom Rozhdestva Khristova is Novim Godom.
SAMOAN: La Maunia Le Kilisimasi Ma Le Tausaga Fou.
SERBIAN: Cestitamo Bozic.
SERB-CROATIAN: Sretam Bozic. Vesela Nova Godina.
SINGHALESE (Ceylon/Sri Lanka): Subha nath thalak Vewa. Subha Aluth Awrudhak Vewa.
SLOVAK: Vesele Vianoce. A stastlivy Novy Rok.
SLOVENE: Vesele bozicne praznike in srecno novo leto.
SPANISH: Feliz Navidad y Próspero Año Nuevo.
SWEDISH: God Jul och Gott Nytt År.
TAGALOG (Filipino): Maligayamg Pasko. Masaganang Bagong Taon.
TIGRINJA: Rehus beal ledeat.
TURKISH: Yeni Yilnizi Kutar, saadetler dilerim.
- - Noeliniz Ve Yeni Yiliniz Kutlu Olsun.
UKRANIAN: Veselykh Svyat i scaslivoho Novoho Roku.
- - Srozhdestvom Kristovym.
WELSH: Nadolic Llawen. Blwyddn Newdd Dda.
VIETNAMESE: Mung Le Giang Sinh. Cung Chuc Tan Nien.
VITAYU: z Rizdvom ta Novym rokom.
ZULU: Sinifesela Ukhisimusi Omuhle Nonyaka Omusha Onempumelelo.

God Jul!

Vår livsstil och vårt hälsotillstånd

Vi svenskar äter mat som inte är särskilt nyttig och rör på oss alldeles för lite, visar EU:s Eurobarometer.

Dessutom har antalet överviktiga personer ökat under de senaste åren, inte minst bland barn och ungdomar. En överväldigande majoritet av EU-medborgarna håller, enligt undersökningen, med om dessa påståenden.

I mätningen redovisas en mängd siffror i fråga om livsstil och matvanor. Bland svenskarna uppger 79 procent att deras hälsa är mycket bra eller bra vilket är högre än EU-genomsnittet på 76 procent.

Samtidigt ligger svenskarna tillsammans med andra skandinaver och litauer i topp när det gäller hur stor andel av befolkningen som lider av en långvarig sjukdom eller hälsoproblem. Bland svenskarna är denna siffra 35 procent jämfört med genomsnittet i EU på 25 procent.

Vad gör vi åt detta, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s)?

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Tandhälsan hos män allt sämre

Den nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor" visar att tandhälsan bland svenska män försämras - främst bland män i åldern 45 - 84 år och män med kort eller mellanlång utbildning. Kvinnor och män som var långtidssjukskrivna, förtidspensionärer eller arbetslösa hade sämre tandhälsa än yrkesarbetande.

Andelen män som inte besökt tandläkare de senaste två åren har också ökat, främst i åldrarna 30 - 64 år. De personer som varit i ekonomisk kris, saknade kontantmarginal eller hade låg inkomst rapporterade i betydligt större utsträckning att de inte sökt tandläkare de senaste två åren. Ekonomiskt utsatta personer hade också avstått från att söka tandläkare trots att de haft behov. Ekonomiska skäl var den absolut vanligaste orsaken till att inte söka tandläkarvård.

Råder samma situation i Blekinge? Vad görs för att undvika denna skamfläck i välfärden? Svara helst, hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s).

Bo Arnesjö (m)
Ronneby