Nationalekonom: Sänkt a-kassa leder till fler jobb

SR Nyheter:

Det borgerliga förslaget att sänkt a-kassa som ett sätt att få fram nya jobb har vållat mycket debatt under valrörelsen. Socialdemokraterna avfärdar förslaget, men nationalekonomisk forskning pekar på att det finns orsakssamband mellan sänkt a-kassa och nya jobb.

– Från olika statistiska studier så vet man mycket väl att lägre arbetslösersättning tycks ge lägre arbetslöshet och fler jobb. De mekanismer det är fråga om då kan i någon mån vara så att om det lönar sig att arbeta i förhållande till att inte arbeta så söker man mer effektiv efter arbete när man är arbetslös. Man får helt enkelt en bättre matchning mellan de lediga platserna och de arbetssökande.

– Men den stora effekten kommer säkerligen ifrån att lägre arbetslösersättning innebär att människor blir villiga att ta jobb till lite lägre lön, säger Calmfors, professor i nationalekonomi vid Stockholm universitet.

Forskning bekräftar förslagEnligt Lars Calmfors pekar forskningen tydligt på att lägre a-kassa håller tillbaka lönekraven. På så sätt sjunker på sikt arbetskraftskostnaderna och då ökar i sin tur efterfrågan på arbetskraft och då blir det fler jobb.

Just det här förslaget, att sänka a-kassan för att få fram fler jobb, har kritiserats hårt av socialdemokraterna som menar att det leder till ökande inkomstklyftor och jobb med löner som det inte går att leva på.

Tror inte på lönedumpningMen moderaternas chefsekonom Anders Borg säger att det är helt fel att tro att det skulle bli frågan om lönedumpning.

– Vi har ju fördelen av att arbeta inom ramen för den svenska modellen, vi har en mycket välutbildad arbetskraft, det sätter en ram för löneskillnaderna. Det har varit ett viktigt skäl till varför vi har haft rätt små löneskillnader i Sverige.

– Vi har förhållandevis straka fackliga organisationer och vi har en modell med kollektivavtal där vi reglerar de lägsta lönerna, och den modellen vill vi arbeta vidare med, så att det tror vi inte kommer att händasäger Anders Borg.

Stefan Winiger SR

Stark borgerlig ledning enl Demoskop

Klicka på bilden för förstoring!

Jämnt mellan blocken i Temo

Klicka på bilden för förstoring!

Alla noteringar efter "Spionskandalen".

Gammal självgodhet mot nytt framtidshopp

Söndagskvällens duell i SVT1 tydliggjorde att valet nästa söndag står mellan ett gammalt och ett nytt ledarskap. Mellan ett gammalt ledarskap som inte ser några samhällsproblem och därmed saknar svaren och ett nytt ledarskap som ser nutidens utmaningar och har en politik för att jobben ska bli fler, skolan bättre och fler brott klaras upp. Mellan ett gammalt ledarskap som saknar regeringspartners och ett nytt ledarskap som förbereder sig gemensamt.

Duellen tydliggjorde skillnaderna i valets viktigaste frågor: jobben, skolan och brotten.

I inledningen av duellen anklagade Göran Persson Fredrik Reinfeldt för att vilja införa en "pensionärsskatt".

Detta är givetvis inte sant.

Vad det handlar om är den Borgerliga alliansens jobbavdrag. Det gör det mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Detta gör vi för att vi ska kunna klara välfärden i framtiden. Att fler unga kommer i arbete är den viktigaste frågan för äldre. Det är nämligen bara då som vi kan trygga pensionerna och utveckla välfärden. Vi vill dessutom införa kraftfulla skattereduktioner för äldre som bor i hyresrätt.

Efter duellen sa Göran Persson att "Sverige blir som vilket europeiskt land som helst, om de borgerliga kommer till makten". Det var i en intervju med brittiska BBC som han gjorde sitt uttalande.

- Är det dåligt då, kontrade BBC:s reporter

- Det är inte tillräckligt bra, fastslog Göran Persson

Fredrik Reinfeldt är mycket kritisk till att Persson menar att Sverige är ett bättre land än till exempel sina nordiska grannländer.

- Jag tror svenska folket häpnar över denna självgodhet och man ska inte glömma att t ex Finland och Norge har lägre ungdomsarbetslöshet än Sverige, sa Fredrik Reinfeldt.

Förbättring för pensionärerna - inte försämring

Citat från Svd Brännpunkt 9/9:

"Förra söndagen utfrågades Fredrik Reinfeldt i SVT.

Pressad av fakta om hur de borgerliga partierna vill försämra för pensionärerna hänvisade han till ett förslag om särskilda skatteregler för pensionärer.

Den 17 mars skrev Reinfeldt på DN Debatt:"Reavinstskatten låser i dag in äldre som vill flytta från sina hus. Därför ska skatten sänkas för personer över 65 år som säljer sin bostad och köper en ny."

Är det detta förslag han syftar på? I så fall blir förvirringen kring moderaterna och fastighetsskatten än större.

Såvitt jag har förstått vill Reinfeldt numera att reavinstbeskattningen ska höjas, inte sänkas, för att finansiera avskaffandet av fastighetsskatten.

Vad är det som gäller? Ska de äldre få högre eller lägre reavinstskatt när de säljer sina bostäder?"

Per Nuder, finansminister (s)
_____________________________________________________

Svd Brännpunkt 9/9 SVAR DIREKT:

"Ja, moderaterna ser gärna en sänkt reavinstskatt för pensionärer. Men framför allt vill vi underlätta för pensionärer som inte har ett eget bostadskapital.

Genom att kryssa i en ruta i deklarationen ska alla pensionärshushåll som bor i hyreslägenhet få en skattereduktion med 3 000 kronor. Därtill kommer ytterligare cirka 1 000 kronor genom sänkt fastighetsskatt på hyreshus.

Vi vill höja det maximala bostadstillägget (BTP) med 240 kronor/ månad.

Vi vill höja den skäliga levnadsnivån i det särskilda bostadstillägget för pensionärer (SBTP) med 225 kronor/månad.

Pensionärer som kan och vill jobba ska få sänkt inkomstskatt med 2 000 kronor/ månad. "

Mikael Odenberg, ekonomisk talesman (m)

Borgerlig ledning enligt Sifo

Enligt opinionsinstitutet Sifo:s senaste mätning är opinionsläget fortsatt jämnt mellan de politiska blocken inför riksdagsvalet på söndag.

Förändringarna sedan föregående mätning är små. Den borgerliga oppositionen har enligt SIFO stärkts 0,2 procentenheter. Regeringen och de två samarbetspartierna har blivit lika obetydligt svagare.

Undersökningen gjordes den mellan den 6 och den 9 september och alla förändringar uppges vara inom den så kallade statistiska felmarginalen.

Motsägelsefulla opinionsundersökningar

Från SR Nyheter:

Temos och Sifos senaste väljarmätningar som publiceras på lördagen ger motsägande besked om vart opinionen lutar.

Hos Temo leder alliansen med 1,3 procentenheter medan Sifo redovisar plus 1,1 procentenheter för s-blocket.

I Temo får de fyra partierna i den borgerliga alliansen 48,4 procent medan socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet erhåller 47,1 procent

Hos Sifo får de borgerliga 47,1 procent medan s-blocket leder på 48,2 procent.

Inte för något parti redovisas någon förändring som är statistiskt säker.

Det gäller även Folkpartiet trots att större delen av undersökningarnas intervjuer är gjorda efter att dataintrångsskandalen blev känd i måndags. I Temo har folkpartiet på en vecka fallit 1,4 procent. I Sifo-mätningen som nu inför valet görs dagligen har folkpartiet i slutet av veckan tagit in en stor del av det som partiet förlorade när skandalen blev känd i början på veckan.

Socialism – är det sant?

En kulturresa till St. Petersburg har skapat oro i min själ. Efter kommunismens fall sker upphämtning, dock än så länge mest i form av vackra kulisser utåt. Överfulla kollektiva boenden och fattigdom är fortfarande vanligt. Det tar lång tid att eliminera socialismens vådor. Kan vi komma att få uppleva något liknande?

Socialism anges vara en dröm att nå demokrati, jämlikhet och rättvisa i samhället. Enligt socia­lismens fäder, Marx och Engels, krävs då att all egendom konfiskeras och tas över av samhället!

Socialism kan vara reformistisk eller kommunistisk. Den reformistiska varianten, däribland den svenska socialdemokratin, tar avstånd från kommunismens strävan mot revolution och proletariatets diktatur. Rättvisa ska istället nås med successiva lagändringar och transfereringar - att ”ta från de rika och ge till de fattiga”.

Socialisterna :

· hävdar allas lika förutsättningar och strävar efter jämlikhet, rättvisa, solidaritet, kollektivism och klasskamp. I socialdemokratin tillkommer begreppet folkstyre.

· vill utplåna "klassamhället" och på sikt överföra statliga och kommunala funktioner till Partiet.

· vill avskaffa privat ägande och införa planekonomi för att utjämna olikheter och effektivisera all produktion. Då uppstår, enligt dem, ett överflöd av varor, tjänster och arbetstid.

· vill att allt ansvar för drift och produktion ska tas över av arbetarna och samordnas i långsiktiga planer.

· vill utsätta alla kapitaliska system för ”invaderande” socialism genom blandekonomi - kollektivt ägande blandat med marknadsekonomi - istället för ren marknadseko­nomi.

· vill avskaffa kapitalismen –
- socialdemokraterna genom reformism med vissa inslag av marknadsekonomi.
- kommu­nisterna genom revolution och senare genom att avskaffa stat och kommun.
- syndika­listerna genom att överföra all makt till fackföreningar.
- anarkisterna genom att avskaffa staten och införa ”fri­hetlig” socialism.

· hävdar kollektivet och individens grupptillhörighet. Förhållningssättet till kollekti­vet ska vara solidariskt så att ekonomiskt svaga, handikappade och missanpassade kan integreras.

Klassmotsättningar är fundamentala politiska begrepp. Balansen mellan offentlig styrning, kollektivism, tolerans och arbetarstyre är centrala debattämnen i den reformistiska socialdemokratin. Begreppet kollektivism anses ha en så negativ klang att det inte används trots central ideologisk betydelse.

Klasskamp är enligt Karl Marx, en kamp mellan ”härskande” och ”utsugna” - mellan ”arbete” och ”kapital”. Arbete utgörs då av de ”obesuttna, producerande arbetarna”, kapitalet av dem som äger produktionsmedlen - ”borgarna”. Socialisterna vill stärka arbetarklassens intressen och ser liberalismen eller konservatismen som ideologier som enbart vill styrka borgarklassens, de ”besuttnas”, intressen. Alla socialistiska läror anser att arbetarklassens slutgiltiga seger är oundviklig.

Socialisterna samordnar all makt i arbetarekollektiv - arbetarkommuner. Där ska man skaffa fram information, diskutera och rösta om allt. På grund av en tidsödande byråkrati måste dock makt ges till ”solidariska” ledare som utan kollektivt arbetarinflytande kan fatta egna beslut. Flera socialistiska länder har maktapparater som kan jämföras med indiska kastsystem eller förlegad europeisk adel.

Kritiker hävdar att alla försök att skapa socialistiska samhällen har varit kortlivade misslyckanden. Vissa socia­listiska system har dessutom – cyniskt nog - använt mer eller mindre svåra repressalier när deras säkerhet hotats av inre eller yttre fiender. Flera stora socialistiska stater, anses aldrig ha varit styrda av proletariatet och påstås därför inte ha varit socialistiska annat än till namnet.

Är detta den ideologi, som lett till att vänsterkartellens näringslivspolitik i Ronneby?

Har jag fel? Jag ryser in i märgen!

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Äldre omyndigförklaras

Många äldre tvingas bo kvar hemma mot sin vilja och förvägras välja äldreboende. I det kollektivistiska socialistiska samhället tar man inte hänsyn till den enskildes önskemål. Självbestämmande existerar inte!

Äldre omyndigförklaras när de behöver äldreomsorg. Längtan efter äldreboendets gemenskap ignoreras så länge biståndsbedömaren inte tycker att de har ”tillräckliga behov”. De få som beviljas plats tvingas dessutom att acceptera den plats förvaltningen hänvisar dem till.
Hemtjänsten kännetecknas av samma slags tvångstänkande. De äldre får inte bestämma själva vad de vill ha hjälp med.

Läser man de borgerliga partiernas äldreomsorgsprogram inför valet, tycks en förändring vara på gång.

En abrupt värderingsförskjutning sker nu också inom det parti som bär huvudansvaret för rådande missförhållanden - socialdemokratin. Plötsligt är man öppen för de tidigare förhatliga fixartjänsterna och även för ökad valfrihet inom hemtjänst och bland boendeformer!

Det luktar valfläsk! Vid närmare studium upptäcker man lätt samma gamla socialistiska kollektivism.

Den borgerliga alliansen redovisar ambitiösa program med fullt finansierade och garanterade så kallade kundorienterade system – hos några partier med så kallad ”äldrepeng”. Socialisterna reagerar med förakt och förklarar att de aldrig kommer att ställa upp på att ”brukarna ska bli kunder som i vilket snabbköp som helst”.

Med fortsatt socialism kan vi sålunda inte räkna med fler icke-kommunala alternativ inom äldreomsorgen, oavsett om det gäller boenden eller hemtjänst. Deras ”gemensamma” riktlinjer till trots kan verkligheten se helt olika ut beroende på var man bor. I vissa kommuner är trösklarna för att komma in på ett äldreboende märkbart lägre än i andra och i vissa kommuner får hemtjänstmottagaren betydligt bättre service.

Lokala variationer anpassade efter lokala förhållanden behöver inte alltid vara av ondo. Men skälen till att äldre behandlas olika är oftast en kombination av ekonomi och olika höga ambitioner för äldreomsorgen. Sådana skillnader kan inte anses rättvisa!

Värst är dock att s-politikerna har dålig koll på effekten av sina beslut. Uppföljningen av den hemtjänst allt fler måste nöja sig med, avslöjar allvarliga brister på gränsen till vanvård. Kontrollen måste bli betydligt bättre! Mångfald och attitydförändringar måste också till!

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Alla ska med

Göran Persson och Pär Nuder är nöjda. Arbetsmarknadsminister Hans Karlsson säger ”jag är egentligen inte särskilt bekymrad över arbetslösheten”.

Vi har en socialdemokratisk regering som helt blundar för att vi i en högkonjunktur har massarbetslöshet och ett utanförskap som verkligen inte låter alla vara med.

Temo Synovate har på moderat uppdrag gjort en undersökning bland människor som helt eller delvis står utanför den ordinarie arbetsmarknaden eller skulle vilja arbeta mer än vad de gör idag. Tre av fyra (75 procent) anser att regeringen inte har ansträngt sig tillräckligt för att få fram jobb till dem som står utan. Bara en av fem (20 procent) tycker att regeringen har gjort tillräckligt.

Mycket intressant är att om stödet vore bättre och rådgivningen mer personlig så tror drygt sex av tio (62 procent) att minst hälften av dem som idag saknar jobb skulle kunna få nya jobb.

Även om Persson och regeringen blundar så ser människor problemen men också att det går att göra något åt dem om man vill.

Det är dags att de borgerliga får chansen att genomföra ett jobbprogram värt namnet.

Bo Arnesjö (m), Ronneby
Gustav Nilsson (m), Fågelmara

Bo Arnesjö - politiska strävanden

Bo Arnesjö - 72 år - Moderaterna
F. d. Professor (Kirurgi) och f. d. chefläkare i Östra Sjukvårdsdistriketet, Blekinge..

Jag arbetar för:

• Mångfald kombinerat med kvalitet, empati och effektivitet i vård och omsorg.
• Fokus på äldres vård- och omsorgsproblem genom ökade vårdresurser för multisjuka och avlägsnade vårdköer och budgetunderskott.
• Förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal för äldre för att påvisa riskfaktorer och sjukdomar i så tidigt skede som möjligt med adekvata terapeutiska åtgärder vid sjukliga fynd.
• Betydande höjning av livskvaliteten hos socialt och ekonomiskt eftersatta grupper – också här med fokus på de äldre.
• Återupprättad arbetstillfredsställelse, motivation och arbetsglädje inom vård och omsorg.
• Fortsatt satsning på sjukhuset i Karlshamn och professionalisering av vården och omsorgen.
• Samordning av kommunal och landstingskommunal vård och omsorg.

Socialdemokraterna rasar i Ruab:s enkät

2006-09-01 Ruab

Andelen osäkra väljare är fortfarande hög och socialdemokraterna tappar 4,9 procentenheter.
I den nya mätningen har socialdemokraterna minskat med statistiskt säkerställda 4,9 procentenheter till 35,5 procent.

Miljöpartiets och vänsterpartiets uppgångar begränsar det röda blockets totala nedgång, men den borgerliga alliansen har ett övertag på 2,9 procentenheter.

Inom alliansen har svängningarna varit betydligt mindre. Medan moderaterna ökar med drygt en procentenhet, ökade kristdemokraterna marginellt. Att alliansen presenterade sitt valmanifest verkar inte ha påverkat opinionen märkbart.

Dagens Industri som publicerar undersökningen idag skriver att socialdemokraternas svaga fokus på jobb i valrörelsen och Göran Perssons framträdande i SVT-utfrågningen - som fått sämst betyg hittills - har varit två dominerande händelser under mätperioden, 20 augusti - 30 augusti.

Andelen osäkra väljare är fortfarande hög, så stor del som 29 procent av de 2 067 som intervjuades under perioden är fortfarande osäkra på hur de ska rösta.

Varför reagerar inte kommunerna?

”Lag om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre” trädde i kraft i juli 2006.

Lagen ger kommunerna befogenhet att utan behovsprövning tillhandahålla service för äldre 67+ år.

Service är tjänster som förebygger skador, olycksfall eller ohälsa jämte tjänster som friska yngre utan funktionshinder normalt kan utföra själva - som byta glödlampor och gardiner eller göra tunga lyft.

Kommunens nämnd för äldreomsorg ska ha hand om denna serviceverksamhet.

Hemtjänst omfattar både sådan service och personlig omvårdnad. Service innebär sålunda praktisk hjälp med hemmets skötsel, såsom städning (inklusive fönsterputsning), tvätt, hjälp med inköp, ärenden på post och bankkontor och hjälp med tillredning av måltider samt distribution av färdiglagad mat. Personlig omvårdnad avser insatser som därutöver krävs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov och handlar om hjälp att äta och dricka, klä och förflytta sig, sköta personlig hygien. Därutöver åtgärder för att bryta isolering eller för att den enskilde ska känna sig trygg och säker hemma.

Alla kommuninvånare över 67 år ska kunna få denna service på lika villkor oavsett var de bor. Servicen ska inte inskränka eller ersätta kommunens skyldighet att tillhandahålla hemtjänst enligt Socialtjänstlagen.

Kommunen har rätt, men inte skyldighet, att ta ut avgifter för servicetjänsterna. Avgifterna ska vara skäliga och får inte överstiga kommunens självkostnad. Servicetjänster utan individuell behovsprövning är momspliktiga.

Kommunen kan välja mellan att utföra servicetjänster i egen regi eller att anlita någon annan.

Ett serviceärende ska handläggas som ett biståndsärende enligt socialtjänstlagen. Ett beslut kan överklagas till länsrätten. Så gäller även beslut om individuella avgifter.

Vi Moderater vill prioritera genomförandet. Det kräver fördjupat samarbete mellan kommuner och landsting och kan underlättas genom att acceptera skatteavdrag för så kallade hushållsnära tjänster och genom formaliserat samarbete med pensionärs-, handikapp- och många andra ideella organisationer!

Bo Arnesjö (m), Kandidat till landstings- och kommunfullmäktige
Gustav Nilsson, Landstingsråd (m), Kandidat till Riksdag och Landstingsfullmäktige

Trolleboda

 

Moderaterna rasar i Sifo-mätning

Andelen osäkra väljare minskar nu inför valet. Det visar två nya opinionsmätningar som publiceras i flera morgontidningar. Däremot ger de två mätningarna motstridiga bilder av opinionsläget.

Sifos mätning noterar en statistiskt säker nedgång på drygt fyra procentenheter för moderaterna och beskriver läget som jämnt mellan blocken.

Temos mätning visar däremot på fortsatt övervikt för de borgerliga partierna med drygt tre procentenheter. Den visar också att vänsterpartiet som förra veckan halkade under fyraprocentsspärren till riksdagen nu åter är uppe över spärren.

Jämnt mellan blocken i ny Sifo

Den borgerliga alliansens försprång i opinionen är utraderat. Sifos senaste mätning visar att det nu är helt jämnt mellan blocken, tre veckor före valet. Orsaken är att moderaterna backar kraftigt.

De två första väljarbarometrar som Sifo gjorde i augusti efter det att mätningarna haft sommaruppehåll visade att de borgerliga partierna dragit ifrån det rödgröna blocket. Nu är trenden bruten.

Försprånget på 7,1 procentenheter i förra veckans mätning är i princip helt borta: alliansen får nu 47,7 procent (51,6 procent förra veckan) och regeringssidan 47,4 procent (44,5 procent förra veckan).

Framför allt handlar det om att moderaterna tappat väljarstöd rejält. Nedgången är 4,3 procentenheter och partiet landar på 24,3 procent.

Både utjämningen mellan blocken och moderaternas nedgång är statistiskt säkerställda jämfört med förra veckans mätning. För övriga partier ligger alla förändringar inom felmarginalen.

– Det här innebär att utgången av valet är mycket oviss. Det är inte så många som går över blockgränsen, men uppenbarligen är de rätt lättrörliga, säger Toivo Sjörén, Sifos undersökningsledare.

Förändringarna har skett framförallt i Stockholm.
– Moderaterna tappar tydligt väljare i Stockholmsområdet, medan det verkar som om socialdemokraterna hämtat upp sig lite där. Slaget står i Stockholm, säger Toivo Sjörén.

Sifos mätning gjordes måndag till torsdag den här veckan, det vill säga efter det att socialdemokraterna presenterat sitt valmanifest den 18 augusti. Men någon signifikativ förändring av deras opinionssiffror har händelsen inte inneburit.

Majoriteten av intervjuerna gjordes innan den borgerliga alliansen presenterat sitt gemensamma valmanifest i onsdags, och hur det påverkat väljarna är alltså för tidigt att säga.

De osäkra väljarna, som i den förra mätningen var rekordmånga, har minskat markant – andelen tillfrågade som inte kan eller vill uppge sina partisympatier har gått ner till 15,1 procent från 20 procent, en statistiskt säkerställd minskning.

– Folk börjar bestämma sig. Det innebär att förändringarna i opinionen inte bara beror på strömningar mellan partierna utan att strömningarna också går från soffan till partierna, säger Toivo Sjörén.

Vänstern leder igen enl. Ruab

2000 intervjuade fram till 22 augusti, 33% vet ej/osäkra.

”Billig” äldreomsorg i Blekinge

Enligt en ny ekonomisk statistik från Sveriges Kommuner och Landsting satsar vi Blekingar långt under genomsnittet bland de svenska länen på äldre- och handikappomsorgen. Satsningen per invånare är 15 142 kr/år och per invånare över 65 år 47 773 kr/år. Av Blekingekommunerna ligger Ronneby absolut sämst till. Bara några rikt befolkade län och kommuner satsar mindre.

Landstinget Blekinges bristfälliga humanitära och ekonomiska satsningar på äldre med kroppsliga och psykiatriska störningar förstärker den otrygghet och dåliga service, som många äldre blekingar upplever!

Nu är det dags för krafttag!

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Vänsterpartiet under 4 procent

Väljarstödet rasar nu för vänsterledaren Lars Ohly, och hans parti riskerar att åka ur riksdagen. Samtidigt har nedgången för socialdemokraterna stoppats. Det visar Synovate Temos nya mätning.

VÄNSTERPARTIET LIGGER under fyraprocentsspärren för att få ta plats i riksdagen efter valet. Partiet får 3,6 procent, den lägsta nivån för partiet sedan april 1994.

Det är ett kraftigt och statistiskt säkert väljartapp sedan junimätningen, då partiet fick 5,9 procent. Sedan juni har partiet förlorat mer än hälften av sitt stöd bland yngre väljare under 30 år. Väljarförlusterna är också större bland män än bland kvinnor.

Vänsterpartiet förlorar väljare till flera andra partier, men den senaste veckan verkar de främst ha gått till socialdemokraterna och "till soffan". Många väljare som uppger att de röstade på vänsterpartiet i förra valet vill nu inte ange något parti.

- DET HÄR ÄNDRAR hela valmatematiken för partierna. Det kan få miljöpartistiska väljare att stödrösta på vänsterpartiet för att rädda det kvar i riksdagen, med följd att miljöpartiet åker ut. Det är ett mardrömsscenario för samarbetspartierna, säger Synovate Temos opinionsanalytiker Nicklas Källebring.

Statsminister Göran Persson har skärpt kritiken av vänsterpartiet den senaste tiden, och det är också socialdemokraterna som ser ut att ha tjänat på vänsterpartiets väljarras. Socialdemokraterna får 37,7 procent i den här mätningen, jämfört med 34,8 förra veckan. Uppgången är inte statistiskt säkerställd, men den innebär i alla fall att nedgångstendensen sedan försommaren har stoppats.

DEN HÄR MÄTNINGEN genomfördes dagarna före och efter att socialdemokraterna presenterade sitt valmanifest och under den period då debatten pågick om de borgerligas oklara besked om hur den statliga fastighetsskatten ska avskaffas. Men det går inte ännu att utläsa om dessa båda händelser haft någon inverkan på väljaropinionen.

Avståndet mellan de politiska blocken har minskat något. De fyra borgerliga partierna leder med 49,3-46,6 över socialdemokraterna och dess samarbetspartier. Vänsterpartiet räknas in i det samlade vänsterblocket, eftersom den statistiska felmarginalen gör att partiet ändå kan ligga över riksdagsspärren. Utan vänsterpartiet skulle den borgerliga ledningen växa till 49,3-43,0.

PÅ DEN BORGERLIGA sidan har det inte skett några tydliga förändringar. Moderaterna får 28,0, folkpartiet 9,8, centerpartiet 6,1 och kristdemokraterna 5,4 procent.

Vänsterpartiets nedgång verkar inte heller ha gynnat miljöpartiet, som får 5,3 procent i den här mätningen.

Väljartappet för vänsterpartiet bekräftas också av opinionsinstitutet Skops mätning, som redovisas här intill. Men den är delvis gjord tidigare än Synovate Temos mätning, och med en annan intervjufråga, och mätningarna kan därför inte direkt jämföras.

I DEN HÄR MÄTNINGEN särredovisas för första gången opinionssiffrorna för Sverigedemokraterna. Partiet, som har sina rötter i nynazistiska organisationer, fick ett ökat väljarstöd i junimätningen efter en omfattande publicitet i samband med en omdiskuterad mätning i Aftonbladet. Eftersom partiet sedan dess legat över 1,5 procent i tre mätningar i rad redovisas nu mätresultatet, i enlighet med Synovate Temos publiceringsregler.

Partiet har dock backat i de tre senaste mätningarna, från 2,9 i juni till 1,6 procent i den här mätningen.

Väljarstödet för Junilistan och Feministiskt initiativ ligger kvar på cirka en halv procent varderas.

Synovate Temo har i den här mätningen för DN intervjuat 1.780 personer under perioden 14-20 augusti. Drygt var femte väljare, 22,6 procent, vill inte ange något parti.

Henrik Brors, Dagens Nyheter

Var femte väljare osäker

2006-08-19

Var femte väljare osäker. Med mindre en månad kvar till valet har fortfarande 20 procent av väljarna inte bestämt sig för hur dom ska rösta. Det framgår av den senaste Sifo-mätningen som publiceras i flera stora morgontidningar.

Av dom som svarat på frågan ”hur skulle du rösta om det var val idag?” får de fyra borgerliga partierna sammanlagt 51,6 procent medan socialdemokraterna, vänstern och miljöpartiet når 44,5 procent.


Inga förändringar, vare sig för blocken eller för respektive parti (se nedan) är statistiskt säkra, enligt Sifo

Socialdemokraterna 34,1 % (-0,5)

Vänsterpartiet 5,9 % (+0,3)

Miljöpartiet 4,5 % (-1,4)

Centerpartiet 4,9 % (-1,7)

Folkpartiet 11,1 % (+0,8)

Moderaterna 28,6 % (+1,9)

Kristdemokraterna 7,0 (+0,1)

Övriga 3,9 (+0,4)

M kan få ännu fler väljare

Klicka på rubriken

Henrik Brors, henrik.brors@dn.se

Moderaterna är i dag ett mer populärt parti bland väljarna än socialdemokraterna. Det ökar moderatledaren Fredrik Reinfeldts möjligheter att vinna fler väljare inför valet.

Synovate Temo börjar för DN:s räkning nu också mäta "underströmmarna" i väljaropinionen för att se hur stora partiernas möjligheter är att vinna nya väljare.

- Valforskningen har visat att det finns starka samband mellan vilken inställning väljarna har till partier och vilka de kan tänkas stödja framöver, säger opinionsanalytikern Nicklas Källebring.- Ju bättre en väljare tycker om ett parti, desto större sannolikhet är det att han/hon ska rösta på det.

Den här mätningen visar att en majoritet av väljarna, 51 procent, har en positiv inställning till moderaterna. Det är betydligt fler än de drygt 28 procent som säger att de skulle rösta på partiet om det vore val i dag.

Samtliga borgerliga partier har betydligt fler som är positiva till partierna än vad deras opinionssiffror visar i dag. 43 procent har exempelvis en positiv inställning till folkpartiet, jämfört med opinionssiffrorna på cirka 10 procent. Bland de som stödjer socialdemokraterna i dag har drygt var fjärde en positiv inställning till centern och kristdemokraterna.

Även vänsterpartiet och miljöpartiet har höga popularitetssiffror i förhållande till dagens väljarstöd.Medan mätningen inte alls visar lika stor väljarpotential för socialdemokraterna. 47 procent av väljarna har en positiv uppfattning om partiet, medan dagens opinionsmätning ger partiet knappt 35 procent.

Bland partierna utanför riksdagen är Junilistan populärast, med 13 procent som är positiva till partiet.Det särklassigt mest impopulära partiet är Sverigedemokraterna. Åtta av tio väljare har en negativ inställning till partiet, och endast sju procent en positiv.

- Med så låga siffror är det redan i praktiken klart att partiet inte har någon möjlighet att komma in i riksdagen, säger Nicklas Källebring.

Vi föreslår inte slopande av avdragsrätten för räntor

Vi Moderater har inget förslag om att minska avdragsrätten för räntor. Alliansen har bestämt att avskaffa den statliga fastighetsskatten. I ett första steg, under 2007, sänks uttaget med ca 5 miljarder kronor. Därefter skall skatten ersättas med en kommunal fastighetsavgift. Hur detta skall genomföras och finansieras kommer att bli föremål för en utredning som skall arbeta skyndsamt. Ambitionen är att ingen skall få det sämre med reformen. I detta sammanhang kommer alla typer av finansiering att prövas. Olika typer av finansiering påverkar ekonomins funktionssätt i varierande grad.

Exempelvis har vi tidigare diskuterat att höjd reavinstskatt bl.a. kan försämra rörligheten på arbetsmarknaden. Minskade möjligheter till att göra avdrag för ränteutgifter kan få bekymmersamma effekter som måste beaktas, exempelvis skulle de med lån missgynnas i förhållande till de utan lån, äldre skulle gynnas på yngres bekostnad samt att fastighetspriserna kan komma att påverkas, vilket kan skada stabiliteten i ekonomin.

Borgerlig ledning i flera mätningar

Sifos mätresultat, junisiffrorna inom parentes: m 26,7 (26,9), fp 10,3 (9,2), c 6,6 (6,2), kd 6,9 (5,0), s 34,6 (37,6), v 5,6 (6,1), mp 5,9 (5,2). Blockskillnad: Borgerlig övervikt med 50,5-46,1. 1.894 personer intervjuade under perioden 26 juli-8 augusti.


Demoskops mätresultat, julisiffrorna inom parentes: m 30,4 (30,9), fp 9,9 (8,0), c 4,6 (7,3), kd 5,5 (5,3), s 33,7 (35,7), v 6,9 (4,4), mp 5,2 (4,2). Blockskillnad: Borgerlig övervikt 50,4-45,8. 1.002 intervjuer 2-8 augusti.


Tidigare mätningar från övriga opinionsinstut:
Skop: Borgerlig övervikt 49,4-46,9. 1.000 intervjuer 15 juni-14 juli.
Synovate Temo: Borgerlig övervikt 47,6-47,2. 2.484 intervjuer 7-21 juni.
Ruab: S-, v-, mp-övervikt 49,0-48,5. 2.134 intervjuer 1-11 juni.
SCB: Borgerlig övervikt 48,8-48,0. 6.900 intervjuer 2-30 maj.

Ännu starkare borgerlig dominans. S rasar i SVD/Sifo.

Klicka på rubriken

Pensionsnedrustningen

Sedan 1994 har lönerna i arbetslivet ökat med drygt 50 procent. Samtidigt har riksdagsarvodena ökat med uppemot det dubbla och lönerna för näringslivets toppar ännu mer. Pensionerna däremot har bara ökat med knappt 15 procent.

Pensionen för äldre pensionärer är ej heller värdesäkrad till följd av riksdagsbeslut på 90-talet. Den har inte följt löneutvecklingen trots att den är en så kallad ”uppskjuten lön”. Allra lägst pension har de som endast får garantipension.

Numera grundas pensionen för de nya pensionärerna på lönen. Jämfört med löneutvecklingen minskas den varje år med 1,6 procent. För äldre pensionärer kommer den härigenom att bli allt sämre jämfört med de yngre.

Pensionärer får det sålunda mycket sämre än yrkesverksamma och de äldre pensionärerna får det mycket sämre än de yngre.

Riksdagen har fört över nästan 260 miljarder kronor från AP-fonden till statskassan. Härigenom har AP-fonden minskat så mycket att den så kallade bromsen löper risk att slå till. I så fall minskar pensionerna ännu mer. Till yttermera visso ingår inte det överförda beloppet i statsskulden, som är cirka 1306 miljarder. Överföringen kan väl därför inte betraktas som ett räntebelastat lån med återbetalningsskyldighet.

En orsak till den mycket dåliga utvecklingen för pensionärerna är deras dåliga representation i riksdagen och andra politiska organ. Av riksdagsledamöterna, som beslutar om pensionerna, är endast cirka 2 procent 65 år eller äldre, trots att dessas andel av de röstberättigade är cirka 25 procent.

Vi äldre Moderater vill nu att pensionärerna ska få sitt genom:

· Att pensionerna ska värdesäkras och följa den allmänna inkomstutvecklingen - även för äldre äldre. Detta ska ske genom att skapa flera jobb och därigenom en växande ekonomi.

· Att ingen ytterligare överföring av AP-fondens pengar till statskassan ska få ske - snarare tvärtom.

· Att någon sänkning av pensionerna (aktivering av ”bromsen”) inte ska få ske utan riksdagsbeslut

· Att eventuella skattesänkningar också ska gälla för pensionärer.

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Stark borgerlig ledning

Klicka på rubriken

Hur förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke

Läkemedelsverket har nu - med stöd av alla landets experter – publicerat rekommendationer för hur man kan förebygga hjärtkärlsjukdom och stroke. De gäller personer med så hög sjukdomsrisk att de bör få individuell förebyggande (preventiv) behandling innefattande livsstilsförändringar och ibland läkemedel. De inkluderar även personer utan känd hjärtkärlsjukdom och personer med diabetes eller höga blodfetter.

Åderförkalkningsbetingade hjärtkärlsjukdomar och stroke ökar med stigande ålder men är ingen oundviklig följd av åldrandet i sig. De kan förebyggas genom befolknings- och individrelaterade insatser.

Uppemot 90 procent av alla hjärtinfarkter betingas av påverkbara risk- och skyddsfaktorer. De påverkbara riskfaktorerna är blodfettsrubbningar, rökning, högt blodtryck, bukfetma, diabetes, stress, njursjukdomar, vissa inflammationer, ohälsosamma kostvanor, brist på motion och psykosocial stress med flera. Opåverkbara risker är ålder, kön och ärftlighet. Skyddsfaktorer är regelbunden fysisk aktivitet, högt intag av frukt/grönsaker och ett måttligt alkoholintag.

Vanligt samband mellan olika riskfaktorer är stillasittande med för högt kaloriintag som leder till bukfetma med rubbad sockeromsättning, blodtrycksstegring och blodfettsrubbning – det metabola syndromet.

Risk- och skyddsfaktorerna vägs numera samman i en total individuell riskvärdering (scoring). Hjälpmedel för detta är datorbaserade riskvärderingsinstrument som datorprogrammet SCORE.

Riskindivider kan påvisas genom befolkningsscreening eller riktad screening. Säkra bevis saknas för nyttan av allmän befolkningsscreening avseende riskfaktorer och för allmän screening på grund av viss ålder. Faktorer som alltid bör leda till erbjudande om riktad screening är familjär hjärtkärlsjukdom, bukfetma, rökning, högt blodtryck och diabetes.

Screeningen bör omfatta kartläggning av blodfetter, blodtryck, blodsocker, kreatinin i serum, äggvita i urinen, grad av fysisk aktivitet, rökning och osunda matvanor. Påvisade risker ska alltid utredas och behandlas.

Förebyggande behandling kan indelas i primär och sekundär prevention. Primär prevention ges till personer som har risker men ännu inte drabbats av påvisbar sjukdom. Sekundär prevention ges till dem som redan har drabbats av hjärtkärlsjukdom, hjärtsvikt eller stroke.

Livsstilen har stor betydelse för utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar och stroke. Allmänna råd om hälsosam livsstil och råd om rökavvänjning ska alltid ges. Man betonar en sund livsstil. Det gäller både levnadsvanorna och den personliga psykosociala situationen. Här har primärvården en viktig roll. Första steget är sålunda ett samtal som innebär förståelse för patientens situation och som ger en helhetsbild av hur stressfaktorer, känslomässiga reaktioner som depression och skadliga levnadsvanor tillsammans bidrar till riskerna för hjärtkärlsjukdom. Behandlingens mål ska därefter individualiseras och präglas av kontinuitet, konsekvens och uthållighet.

Läkemedel som kan påverka riskfaktorerna är blodtryckssänkande, viktreducerande, blodfettssänkande (statiner) och urindrivande (tiazider) läkemedel samt mild blodproppsprofylax (ASA). Patienter med diabetes och njursjukdom bör ägnas skärpt uppmärksamhet.

Hos personer under 65 år är det primära att påverka livsstilen. Läkemedel ges först vid påvisade enskilda riskfaktorer jämte vid måttlig blodtrycksförhöjning eller blodfettsrubbning eller om det finns ytterligare riskfaktorer.

Hos personer över 65 år är blodtrycksmålet lägre än 140/90 mm Hg och blodfettsmålet: kolesterol lägre än 5,0 mmol/l och LDL-kolesterol lägre än 3,0 mmol/l.

Vill du minska dina risker för hjärtkärlsjukdom eller stroke rekommenderas kontakt med primärvården med begäran om återkommande hälsosamtal samt de undersökningar och den riskvärdering, som nu föreslås. Påvisade risker kan behandlas enligt dessa rekommendationer.

Hoppas nu att hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström (s) har låtit sig övertygas!?

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Tillväxthormonstimulering förbättrar den fysiska förmågan hos äldre

Ett försök med en substans som stimulerar frisättningen av tillväxthormon från hjärnan och hypofysen har rapporterats vid den 6:e Internationella Neuroendokrinologikongressen i Pittsburgh, USA. Substansen kan ges i injektionsform och är resultat av ett utvecklingsarbete vid läkemedelsföretaget Pfizer.

I försöket fick 395 män och kvinnor i åldrarna mellan 65 och 84 år med måttliga fysiska funktionsnedsättningar i rörelseorganen, den aktiva substansen. En kontrollgrupp fick blindmedicin (placebo). Utfallen, som mättes, var förändringar av kroppens fettinnehåll och muskelmassa och den fysiska prestationsförmågan exempelvis i form av gång i trappor.

Enligt rapporten ökade muskelmassan hos dem som fick den aktiva substansen med ca 1,5 kg och den fysiska prestationsförmågan kraftigt under hela den ettåriga försöksperioden. Vissa biverkningar förekom visserligen men författarna hyser förhoppningar om att denna terapiform kan komma att reducera den åldersbetingade nedsättningen av den fysiska förmågan och rörligheten hos äldre.

Konferensrapporten ingjuter utan tvekan hopp hos den grupp äldre som har ett skralt ”fodral” med nedsatt rörlighet men bibehållna intellektuella funktioner. Här finns plats för intensifierad klinisk forskning. Eller hur, landstingsrådet Marie Sällström (s)?


Bo Arnesjö (m)
Ronneby

600 miljoner till vård av äldre

Regeringen har nu beslutat om fördelning av 600 miljoner kronor för 2006 till kommuner och landsting. Pengarna ska gå till vård och omsorg för de mest sjuka äldre. Sveriges Kommuner och Landsting välkomnar den extra satsningen.

Pengarna ska användas till insatser på rehabiliteringsområdet, nutritionsarbete, läkemedelsgenomgångar och förstärkt läkarmedverkan.

– Dessa extra pengar blir en välbehövlig förstärkning på en rad områden där kommunerna och landstingen redan gör stora satsningar, säger Ilmar Reepalu, ordförande i Svenska Kommunförbundet. Vi förutsätter att medel även får användas till andra områden som riktar sig till gruppen äldre med sammansatta vårdbehov, som samverkan i vårdprocessen, säkerhets- och kvalitetsarbete eller verksamhetsuppföljning.

– Vården och omsorgen om de mest sjuka äldre är ett område där stora krav ställs på samverkan och en god kvalitet. Därför är det inte minst viktigt att nu få extra resurser för att ta fram en gemensam långsiktig plan för att utveckla vården och omsorgen, poängterar Lars Isaksson, ordförande i Landstingsförbundet.

Sveriges Kommuner och Landsting ser huvudmännens arbete kring vården och omsorgen om äldre som ett prioriterat område. I nära samverkan med Socialstyrelsen ska utvecklingsplanens genomförande följas och gemensamt bidra till kunskapsutvecklingen för att skapa en saklig bild av den svenska äldreomsorgen.

– Svensk äldreomsorg är mycket bra men kan naturligtvis bli bättre. Dessa extra resurser kan stärka förändringsarbetet i äldrevården, säger Lars Isaksson.

– Statliga medel är viktiga som styrinstrument och stimulans men huvudmännens egen långsiktiga finansiering och lokalt fattade beslut om prioriteringar utgör dock den viktiga grundvalen för den lokala demokratin, säger Ilmar Reepalu.

Förebyggande hembesök hos äldre lönar sig!

Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Institutionen för epidemiologi och folkhälsa vid Umeå Universitet och Nordmalings kommun har nu publicerat en studie där effekterna av förebyggande hembesök hos äldre utvärderats ur humanitär och ekonomisk synvikel.

Resultatet av hembesöken värderades genom att jämföra sjukligheten och livskvaliteten hos de besökta äldre med en kontrollgrupp, som inte fick hembesök. De flesta äldre i Nordmalings kommun fick delta. Hembesökens viktigaste effekt var en kraftigt reducerad sjuklighet och dödlighet utan ökade offentliga kostnader.

Friska äldre kan ha deltidsarbete, ta hand om barnbarn, ge väntjänster, arbeta ideellt eller vara politiskt aktiva. Sådana effekter har dock inte räknats in i den hälsoekonomiska utvärderingen. Hos äldre med en samhällsuppgift förbättras dessutom hälsan ytterligare.

Nu ångrar nog vänstern i Landstinget Blekinge med Marie Sällström (s) i spetsen sitt avslag på moderatmotionen om förebyggande hälsoundersökningar och hälsosamtal hos äldre för nästan fem år sedan!

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

SCB:s SENASTE OPINIONSMÄTNING

SCB:s SENASTE MÄTNING
Mätningen gjordes den 2 – 30 maj 2006 och omfattar intervjuer med 9 331 röstberättigade personer utan övre åldersgräns.

Maj-06
M 25.9
Fp 10.9
C 6.2
Kd 5.8
S 37.5
V 5.8
Mp 4.7
Övr 3.3

Borgerliga blocket leder obetydligt igen! Nya småpartier blir uteslutna!

Tveksamt om Blekinge är bästa landstinget

Elisabet Ohlin, reporter, Läkartidningen

Ett privat företag har utsett Blekinge till det mest »konsumentvänliga« landstinget i landet. Sveriges Kommuner och Landsting är skeptiska till metoden.

Företaget Health Consumer Powerhouse har för tredje året försökt jämföra landstingssjukvårdens kvalitet och tillgänglighet.

Landstingen poängsätts detta år ur 17 aspekter; se vidare http://www.vardkonsumentindex.se Frågorna rör konsumentfokus, primärvården, väntetider och vårdens resultat.

Vårdens resultat mäts med fyra frågor. Full pott ges om landstinget har låg dödlighet i hjärtinfarkt, låg fotamputationsfrekvens, låg frekvens av perinealbristning hos förstföderskor och om många patienter på vårdcentralen har fått träffa den läkare de valt.

– Blekinge är svensk mästare på att inte amputera fötter, sa projektledaren Oscar Hjertqvist när priset delades ut.

Ellen Hyttsten, direktör på Sveriges Kommuner och Landsting, kommenterar utfallet:

– Jag kan inte säga att Blekinge är bättre än andra landsting. Vi måste titta på andra parametrar för att se att det håller.

– Det är bra med olika slags jämförelser av svensk hälso- och sjukvård. Men det är lika viktigt att jämförelserna håller hög kvalitet. Huvudproblemet med Health Consumer Powerhouses vårdkonsumentindex är att det är mycket begränsat, har ett för stort subjektivt inslag och att deras metod brister. Seriösa jämförelser av vården kräver höga kvalitetskrav för att vara användbara, säger hon.

Ellen Hyttsten ifrågasätter bland annat att företaget värdesätter hög användning av en viss dyr bröstcancermedicin, trots att endast 20 procent av bröstcancerpatienterna kan ha nytta av denna medicin. Hon ifrågasätter också om rätt faktorer valts ut för att mäta tillgänglighet och patienttillfredsställelse.

Health Consumer Powerhouse finansieras av försäkringsbolag, läkemedelsföretag och privata vårdgivare och vill på sikt ge »vårdkonsumenten« möjlighet att fatta bättre underbyggda beslut, enligt företagets VD Johan Hjertqvist.

Läs hela artikeln på http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=4174

________________________________________________________________________________

Det upplevs chockerande att Landstinget Blekinge använder kvalitativt undermåliga och icke adekvata studieresultat som anledning för att utnyttja skattebetalarnas pengar i belöningssyfte.

Det luktar socialdemokratiskt valfläsk, som borde tas under luppen av landstingets revisorer från såväl ekonomisk som etisk synvinkel!

Det upplevs dessutom som en oförskämdhet av dem som inte får vård överhuvudtaget!

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Få läkare disputerar

Utdrag initierat av en artikel i Sjukhusläkaren.

Har luften har gått ur svensk medicinsk forskning?

År 2001 disputerade 351 läkare för medicine doktorsexamen. 2004 var antalet 217 - en minskning med 38 procent. En klen tröst är en svagt stigande trend bland andra personalkategorier än läkare.

Läkarsällskapets kommitté för klinisk forskning konstaterar att utvecklingen är alarmerande . och att ”morötter” måste skapas som gör det intressant bland kliniskt verksamma läkare att forska.

Antalet disputerade har sålunda minskat dramatiskt. En orsak är att statliga forskningsmedel som tilldelas landstingen (så kallade ALF-medel) bara gynnar stora grupper som bedriver ”spjutspetsforskning”. Goda kliniska idéer har därför inte en chans att generera forskningsanslag, Oetablerade forskningsprojekt missgynnas av det statliga fördelningssystemet.

Givetvis ska kvalitetskraven vara höga och det ska redovisas vad pengarna används till, men det anses olyckligt att vartenda öre ska konkurrensutsättas. Det kan drabba kliniskt verksamma forskare och kliniker med små forskargrupper. Små goda idéer, som skulle kunna göra väldig nytta bland patienterna, får stå tillbaka. Riskpengar saknas och anslagsansökningarna har blivit så omständliga att kliniker med tung arbetsbelastning till slut ger upp.

En kvot av ALF-medlen måste avsättas till speciella satsningar bland mindre och perifera grupper. En kommitté av duktiga akademiker på regional nivå skulle då kunna värdera projekten och fördela kvotpengarna. Men det är svårt för klinikerna att få tid att forska även om de tilldelats ALF-medel. Forskningsarbetet måste alltför ofta avbrytas av kliniskt arbete. Här har verksamhetschefen en nyckleroll att värna forskningstiden inom rambudgeten. Om inte han eller hon är intresserad av forskning så går det oftast inte bli så bra.

På större sjukhus borde verksamhetscheferna vara akademiskt skolade och deras mandat styrt både av kvaliteten och budgeten.

De unga ska lockas att forska men det finns idag inget ekonomiskt meritvärde i att forska. Livslönen blir lägre hos dem som satsar på forskning. Men utan forskning sker ingen utveckling och vården blir sämre. Den som avlagt akademiska examina borde därför få ett rejält lönepåslag. Ett av de få argument vi idag kan ge våra unga läkare är att det är vansinnigt roligt att forska.

Sverige har många konkurrensfördelar när det gäller klinisk forskning och att det vore olyckligt att inte utnyttja dem. Vår befolkning är väldigt positivt inställd till sjukvården och ställer upp i studier. Svenskarna är stationära, vilket gör att vi har unika möjligheter att följa patienter. Detta i kombination med bra register innebär att vi har bättre möjligheter att göra goda studier som löper över tid än många andra länder.

På 70-talet då ekonomin var bättre kunde den som fick en god idé gå till sin chef och få godkänt att testa och forska i mindre skala, med etikkommitténs godkännande, utan att det var nödvändigt att söka pengar i ett stort system. Vissa forskning kunse ske inom sjukvårdens ram. En idé kunde testas på ett litet antal patienter för att se om den höll och därefter konfirmeras i en större studie.

– Tyvärr har trenden gått åt motsatt håll trots att de försämrade villkoren för den patientnära kliniska forskningen varit uppenbar under många år.

Definitionen av klinisk forskning är ett problem. Experimentellt inriktad forskning kan riktas mot svar på klart kliniska frågeställningar och kan därför med rätta skapa argument för att den är till gagn för den kliniska verksamheten på sikt.

Problemen måste diskuteras utifrån frågeställningen ”hur få kliniker att forska”. Det är antalet läkare som forskar som är intressant, eftersom de behövs för att forskningen ska få en kliniskt relevant förankring och komma patienterna till del.

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (SoU26)

Äntligen! Tjat hjälper! Regeringen har vaknat efter 10 år - 3,5 månader före valet !

Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre (SoU26)

Regeringen har för riksdagen redovisat en nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre de kommande tio åren. I den betonar regeringen utvecklingen inom sex områden: vården och omsorgen om de mest sjuka äldre, rätten till ett bra boende, kommunernas vård och omsorg, nationell likvärdighet och lokal utveckling, förebyggande insatser och personal- och kompetensförsörjning. Riksdagen sade ja till regeringens förslag på lagändringar:

• Kravet på regeringens medgivande när ett landsting överlåter hemsjukvården till en kommun tas bort.
• Landstingen och kommunerna ska samverka, och landstingen ska avsätta de läkarresurser som behövs för att enskilda ska kunna erbjudas god hälso- och sjukvård i särskilt boende och i dagverksamheter. Detsamma gäller i ordinärt boende om kommunerna ansvarar för den vården. I lagen förtydligas också att god vård även innebär att tillgodose patientens behov av kontinuitet och säkerhet i vården. En ny bestämmelse införs om att landsting och kommun ska samverka så att enskilda får den vård och behandling som deras tillstånd fordrar.
• Kommuner blir skyldiga att rapportera till länsstyrelsen, kommunens revisorer och kommunfullmäktige alla beslut som inte verkställs inom tre månader från dagen för beslutet. Som yttersta påtryckningsmedel införs en sanktionsavgift.
• Kommunerna får rätt att utan individuell behovsprövning tillhandahålla servicetjänster som är avsedda att förebygga skador, olycksfall eller ohälsa åt personer som fyllt 67 år.

Lagändringarna som gäller kommunernas skyldighet att rapportera beslut som inte verkställts och de som gäller kommunala servicetjänster åt äldre börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2007.
• Proposition 2005/06:115
• Utskottsbetänkande 2005/06:SoU26
• Protokoll 130 (debatt) och 131 (beslut 2006-05-30)
• Läs mer om ärendet

MIN MAMMA

MIN MAMMA Mitt hjärta är ditt, ditt hjärta är mitt och aldrig jag lämnar det åter. Min lycka är din, din lycka är min och gråten är min när du gråter. En hyllning på Mors Dag av Nils Ferlin

Angående risk- och händelseanalyser i vården och omsorgen i Blekinge.

Interpellation till Landstingsrådet Marie Sällström (s), Landstinget Blekinge

Angående risk- och händelseanalyser i vården och omsorgen i Blekinge.

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska vården uppfylla gängse kvalitetskrav. Kvaliteten ska dessutom systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Det mest grundläggande kvalitetskravet är att vården är säker och att patienter inte utsätts för risker och händelser som hade gått att förhindra genom ett aktivt patientsäkerhetsarbete.

Åtgärder i vårdens patientsäkerhetsarbete är bland annat att analysera risker för att få kunskap om vilka åtgärder som ska vidtas för att öka säkerheten. Analysarbetet syftar också till att bidra till en säkerhetskultur som kännetecknas av högt riskmedvetande. Det innebär att alla "tänker efter före" och att man lär av negativa händelser och tillbud.

Riskanalys är en framåtsyftande, proaktiv metod, där information om risker som är så avgörande att de med stor sannolikhet kan förorsaka en negativ händelse, samlas in och utvärderas. Syftet med en riskanalys är att finna orsaker till risker och att eliminera dem, eller om det inte är möjligt, minska konsekvenserna av tillbud och negativa händelser genom att övervaka processer och resultat. En riskanalys ger värdefull information om risker i en organisation utan ett syndabockstänkande.

Som ett led i att stödja sjukvårdshuvudmännens kvalitets- och patientsäkerhetsarbete har nu en handbok för hur man analysrea risker tagits fram av Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting, Landstingens Ömsesidiga Försäkringsbolag, Stockholms läns landsting och Landstinget i Östergötland.

Med anledning av ovanstående anhålls om svar på följande frågeställningar:

• Avser Landstinget Blekinge att organisera om, ytterligare utveckla och skärpa kraven på risk- och händelseanalyser inom vården i Blekinge och
• kommer i så fall detta att ske i samarbete med den primärkommunala vården och omsorgen i Blekingekommunerna?

Bo Arnesjö (m), Landstingsledamot

Modern moderat sjukvårdspolitik

I den svenska sjukvården är patientens ställning svag, väntetiderna långa och vårdkvaliteten varierande. Det finns för lite arbetsglädje, för mycket politikermakt och en bristande mångfald och valfrihet.

Vi moderater vill stärka patientens ställning, förbättra tillgängligheten, öka valfriheten och mångfalden, säkerställa vårdkvaliteten, trygga finansieringen och skapa en sjukvård och omsorg utan gränser.

Vi vill därför genomföra en patienträttighetslag med full vårdgaranti, nationell offentlig finansiering av vården och att resurserna ska följa patienten. Vidare vill vi införa etableringsfrihet, stärkt tillsyn, öppna kvalitetsregister och därjämte avveckla landstingen som en egen politisk nivå med sin egna beskattningsrätt.

----------------------

Vi Moderater vill sålunda att sjukvården ska finansieras via skatten. I en moderatledd hälso- och sjukvård stärks patientens ställning och reduceras politikernas makt. Tillgängligheten, valfriheten och mångfalden ökas och vårdkvaliteten säkerställs. Det skapas en trygg och rättvis finansiering av sjukvården och omsorgen i hela landet.

Svensk sjukvård har hög medicinsk och teknisk kvalitet och står sig väl i internationella jämförelser. Jämfört med andra länder har dock den svenska patienten en svag ställning. Vården är oftast organiserad i verksamhetsområden, varför det inte sällan saknas ett uttalat patientperspektiv.

Väntetiderna i svensk sjukvård är ofta långa, vilket i regel beror på dålig samordning mellan olika delar av vården. Vård- och omsorgspersonalen känner sig ofta utelämnad på grund av brist på alternativa arbetsgivare. Arbetar man inom vården och är missnöjd med lön och arbetsvillkor finns inget alternativ till landstinget. Möjlighet för att utvecklas i sitt yrke saknas i regel, vilket kväver vårdpersonalens arbetsglädje och kreativitet.

Ge oss förtroende att råda bot på dessa brister i landstingsvalet 2006.

Bo Arnesjö (m), Ronneby

Villa Haga i Ronneby

Klicka på bilden för förstoring!

"Bäst i klassen" - vi gratulerar oss själva!

Tjat hjälper!



Klicka på rubriken för mera information. Klicka på bilden för att forstora den.

Vänsterblocket förbi de borgerliga

Publicerad den 19 maj 2006 01:52

Den svenska väljaropinionen lutar allt mer åt vänster. I den senaste mätningen av väljarsympatierna har vänsterblocket passerat den borgerliga alliansen.

Socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet får stöd av 48,6 procent av väljarna medan den borgerliga alliansen når 47,8 procent i Synovate Temos majmätning som publiceras i Dagens Nyheter och Sydsvenskan.

I motsvarande aprilmätning fick vänsterblocket stöd av 46,8 procent av väljarna medan de borgerliga partierna nådde 50,1 procent.

Förändringarna bland de enskilda partierna är ganska små. Socialdemokraterna går i majmätningen fram med 1,8 procentenheter medan moderaterna backar med 1,0 procentenheter.

Inga förändringar av partisympatierna är statistiskt säkerställda.

Många osäkra väljare

Antalet osäkra väljare fortsätter att vara stort. Nästan var femte tillfrågad, 19,6 procent, ville eller kunde inte säga vilket parti de skulle rösta på.

Så här fördelar sig väljarsympatierna, med förändringen från föregående månads mätning inom parentes:

Socialdemokraterna 38,3 (+1,8), vänsterpartiet 5,4 (+0,3), miljöpartiet 4,9 (-0,4), moderaterna 26,9 (-1,0), folkpartiet 8,7 (-1,2), centerpartiet 6,3 (+0,3), kristdemokraterna 5,9 (-0,4), övriga partier 3,7 (+0,7).

Mätningen genomfördes under perioden 3-17 maj. 2 212 personer svarade på frågan vilket parti de skulle rösta på om det vore val i dag.

En professionell förändring har en annan tidtabell än en omorganisation - en viktig studie

Elsmari Bergin, leg psykolog, LIME/MMC, Karolinska institutet, Stockholm

Som ett led i en studie av hur personal inom vårdsektorn upplever sin arbetssituation genomfördes djupintervjuer med personal inom psykiatrin. De tillhörde en organisation som då var föremål för en omorganisation av såväl huvudmannaskap som behandlingsstrategier. Materialet analyserades med »grounded theory« som metod.

Informanterna, som alla hade långa grund- och specialutbildningar, beskrev hur de upplevde krav och förväntningar från olika håll. De upplevde konflikter mellan yttre krav på förändrade arbetsuppgifter, arbetsmetoder och snabb patientgenomströmning å den ena sidan och inre åtaganden av en etisk och/eller ideologisk karaktär å den andra. Dessutom tillkom en omorganisation.

De nya yttre kraven stämde inte med den egna inre övertygelsen om arbets- och förhållningssätt. Det som varit yrkets själva kärna kom i gungning. Deras professionella auktoritet blev hotad när de förlorade status och respekt för sitt arbete. Den tidigare organisationskulturen slogs sönder. Deras teoretiska referensram och kompetens var inte längre en tillgång utan en barlast.

Studien visar att det tar mycket längre tid att förändra en inre övertygelse eller den inre bilden av arbetet än att förändra en organisation rent tekniskt – processerna har två helt olika tidtabeller. Vid en kontroll efter några år framkom att flera av informanterna hade bytt arbete. De berättade att många andra lämnat organisationen eller var sjukskrivna. Studien belyser tydligt vikten av att ge utrymme för personalens behov av egen omorientering – sådan förändring och utveckling kan inte forceras. Särskilt viktigt blir detta om man vill behålla den äldre personalens erfarenhet och kompetens.

En förutsättning för att ny kunskap och nya förutsättningar för arbetet ska tas emot av personalen är att de möts med respekt för sin yrkesutövning och har bibehållen auktoritet i patientarbetet. Undergrävs auktoriteten blir patienten förloraren.

Bergin E, et al. Different timetables for change: understanding processes in reorganizations. J Health Organ Manag. 2005;19:355-77.

SKOP: Alliansen leder igen

Alliansen samlar nu 48,9 procent, medan regeringen och samarbetspartierna får 47,2 procent.

Det visar Skops väljarbarometer som publicerades på måndagen.

Statistiskt säkerställda förändringar är en uppgång för folkpartiet med 3,1 procentenheter till 12,7 procent och för vänsterpartiet med 1,9 procentenheter till 7,6 procent. Socialdemokraterna backar 4,7 procentenheter till 34,3 procent.

Undersökningen genomfördes bland drygt 1.100 personer under perioden 6 till 29 april.

Allt vanligare med anhörigvård

Mer än en miljon svenskar ger omsorg åt en närstående, enligt Socialstyrelsen. Det är fler än tidigare.

På senare år har platserna på äldreboenden minskat, samtidigt som pressen på hemtjänsten ökat. Nu visar en rapport från Socialstyrelsen att det har blivit vanligare att äldre och handikappade får hjälp och omsorg av sina anhöriga.

Det är främst personer mellan 45 och 64 år som hjälper någon närstående. I den grupper uppger tre av tio personer att de regelbundet ger omsorg till någon nära. De flesta hjälper någon utanför det egna hushållet, ofta föräldrar och svärföräldrar, med att handla, städa, laga mat eller bara titta till dem.

Totalt brukar mellan 10 och 20 procent av befolkningen ge omsorg åt någon närstående. Omkring 7 procent ger mer omfattande och intensiv omsorg, med dagliga insatser.

Socialstyrelsen ser flera förklaringar till att anhörigomsorgen ökar, förutom nedskärningarna inom äldreomsorgen. Det är till exempel fler äldre som faktiskt har en anhörig som kan hjälpa till. Det har blivit vanligare att äldre över 65 år har en partner. Av dem som bor hemma är 54 procent gifta, 5 procent har en sambo. Ungefär en tiondel av dessa ger mer eller mindre omfattande hjälp och omsorg åt sin partner.

Socialstyrelsen konstaterar att nästan lika många män som kvinnor ger omsorg. Men kvinnorna tycks oftare ge "intensiv" omsorg. Män som vårdar en hustru delar oftare ansvaret med andra. Äldre som behöver hjälp får den oftare av döttrar än av söner och döttrarnas insatser har ökat mer än sönernas.

Rapporten, som är en sammanställning av forskning på området, visar också att anhörigvården i Sverige är klasslös. Det är ungefär lika vanligt i alla samhällsskikt. De flesta som sköter om en anhörig har också ett förvärvsarbete. Totalt är ungefär var femte yrkesverksam också omsorgsgivare.

Hur agera mot bristen på vårdplatser?

Bristen på vårdplatser på landets sjukhus är stor och ökar. Patienter som vårdas på ”fel” avdelning av ”fel” personal är inte längre undantag utan rutin. Patienterna får då sämre vård och deras säkerhet äventyras.

Många politiker och administratörer tycker att det är intressantare att föreslå nya visionära lösningar inom öppen vård än att lösa det allvarliga problemet med bristen på vårdplatser som dagligen drabbar patienter och läkare

Sjukhusläkarföreningen kräver nu att samhället ska agera kraftfullt. Samtidigt som det skapas fler platser inom framtidens närsjukvård så kommer det att krävas fler sjukhusvårdplatser.

Socialstyrelsen slog larm för tre år sedan efter en granskning av 36 sjukhus där 133 bakjourskompetenta läkare och avdelningschefer intervjuades.

Det avslöjades att:

• 30 av de 36 sjukhusen hade överbeläggningar.
• 50 av 133 intervjuade kände till situationer där patienten skadats, eller riskerat att komma till skada, på grund av att patienten utlokaliserats till ”fel avdelning”.
• 15 av 133 intervjuade ansåg att utlokalisering av patienter var förenad med risk för patientsäkerheten.
• hälften av sjukhusen vårdade patienter vid andra avdelningar än där de var inskrivna.
  

Socialstyrelsen konstaterade att ”systemet är riskfyllt och att patienter som utlokaliserats till fel avdelning riskerar att få sämre omvårdnad, medicinsk diagnostik, vård och behandling”. Till och med patienter med livshotande tillstånd, som misstänkt hjärtinfarkt, vårdades på ”fel” klinik.

Sjukhusläkarföreningen kräver nu att Socialstyrelsen begränsar möjligheterna för landstingen att lägga patienter på ”fel” avdelningar och åläggs att ge ut råd och anvisningar för hur utlokaliseringar och överbeläggningar ska hanteras. De vill dessutom att det ska ingå i Socialstyrelsens uppdrag att följa och rapportera problemens omfattning.

Märkligt nog låter Socialdepartementet landstingen fortsätta att utsätta patienter för dessa risker och ges landstingspolitikerna fria händer att stympa sjukhusen trots de bevisade farorna.

Landstingen svär sig fria från ansvar genom att helt enkelt lägga över ansvaret på kommunerna eftersom någon måste ju ta ansvar för patienterna när det inte fungerar.

Hur har Landstingsrådet Marie Sällström (s) tänkt sig att agera? Alla vi blekingar väntar på svar!

Bo Arnesjö (m),

Ronneby

Livmoderhalscancer kan förhindras!

Humant Papillomvirus (HPV) är en vanlig grupp av virus, som kan leda till vårtliknande förändringar i hud eller kroppshålor öppna mot yttervärlden. Något eller några av dessa virus kan på sikt orsaka elakartade tumörer som hud-, livmoderhals-, bröst-, munhåle- och svalgcancer. HPV-forskningen har nu nått ett genombrott speciellt vad avser livmoderhalscancer (cervixcancer).

Gynekologisk cellprovscreening har minskat sjukligheten i livmoderhalscancer. I Blekinge har dessa förebyggande åtgärder varit speciellt framgångsrika genom insatser av gynekologerna Sven Svennerud och Göran Larsson med medarbetare. Trots det är sjukdomen vanlig och kan även drabba yngre kvinnor. Screeningresultaten kan förbättras med HPV-test och spridning av HPV-infektion förhindras genom HPV-vaccination.

Cervixcancer orsakas av en kronisk livmoderhalsinfektion med HPV av tumörframkallande typ. Infektionen varar länge och ett HPV–test kan vara positivt långt innan manifest cancer utvecklas. Infektionen kan undvikas genom avhållsamhet, säker sex eller HPV-vaccination. Specifika HPV-test kan också påvisa infektion med en cancerframkallande HPV-typ.

HPV-testning kan användas för cancerprofylax i följande fall:

• som primärt screeningtest hos kvinnor över 30–35 års ålder, antingen som tillägg till eller i stället för cellprovscreening för låggradiga cellförändringar
• för uppföljning efter behandling av förstadier till cervixcancer
• som HPV-självtest hos kvinnor som trots uppmaning inte kommer till cellprovscreening

I Norge har man genom nationella riktlinjer accepterat HPV-testning som screeningtest mot cervixcancer.

Förebyggande vaccination ger en extremt hög skyddseffekt mot HPV-infektion och mot förstadier av cervixcancer. Vaccin finns kommersiellt tillgängligt.

De största vinsterna med vaccinationen ligger i prevention mot etablerad cervixcancer och i en kraftig minskning av antalet kvinnor med misstänkta cellförändringar. Många unga kvinnor utsätts med dagens isolerade cellprovsscreening för risk för onödiga behandlingar med medicinska och psykologiska komplikationer.

Politikerna blir nu tvungna att ta ställning till om HPV-test och HPV-vaccination ska bli en integrerad del av vår prevention mot cervixcancer. Som beslutsunderlag finns flera omfattande hälsoekonomiska studier. Alternativet är annars att enbart de som har kunskap och råd själva måste köpa denna service.

Vi ska väl införa sådan profylax i Blekinge, eller hur landstingsrådet Marie Sällström (s)? Svara gärna snabbt!

Bo Arnesjö (m)

Ronneby

Närsjukvård i kommunal samverkan

Närsjukvårdsprogrammet är sista pusselbiten i Läkarförbundets syn på framtidens sjukvårdsstruktur i Sverige.

Närsjukvård definieras som : Vård nära patienten som inte kräver den fullt utrustade sjukhusvårdens resurser.

Problem som bör minska är bristen på vårdplatser på sjukhusen. Sjukhusläkarna ska kunna delta i arbetet utanför sjukhusen. Det ska också minska dagens bristande samverkan kring äldre, psykiskt sjuka och funktionshindrade.

En del av närsjukvården är så kallad samverkansvård, som omfattar läkares insatser för patienter med behov av vård i hemmet. Den ska bättra samverkan med kommunerna, som ska kunna köpa läkartjänster av både offentliga eller privata vårdgivare.

Närsjukvården ska delas in i:

1. Primär närsjukvård. Den består av familjeläkarvården och vård i hemmet och föreslås finansierad av staten. Basen för närsjukvården ska vara ett nationellt familjeläkarsystem. Häri ingår även sammanhängande omvårdnad, samtalsterapi, sjukgymnastik med mera. Med vård i hemmet menas vård som ges i hemmet av andra än läkare.

2. Specialiserad närsjukvård. Förutom dagens öppna specialistvård vid sjukhus ska den också bestå av vård vid närsjukhus, det vill säga sjukhus som inte är fullt utbyggda akutsjukhus. Även denna del föreslås finansieras statligt. Vårdplatserna ska konkurrensupphandlas av regionala beställarorganisationer. Sjukhusspecialisterna i närsjukvården ska ersättas enligt en nationell taxa. De ska också alternera med arbete på fullt utrustade sjukhus.

3. Samverkansvård. Denna del definieras utifrån patientens behov och omfattar all vård av patienter med stora och varaktiga vårdbehov. All vård av dessa patienter – utom inläggning på sjukhus – föreslås betalas av kommunerna, det vill säga även akutbesök på sjukhus. Först vid inläggning betalar staten. Vården av dessa patienter kräver god kommunikation mellan familjeläkarvården, den specialiserade närsjukvården och sjukhusvården, enligt programmet.

Denna viktiga principiella hållning hos läkarna gynnar utan tvekan en bättre vårdsamverkan mellan kommuner och landsting till stark båtnad för de preventiva insatserna och den lokala vården och omsorgen. Det skapar dessutom goda förutsättningar för mångfald och valfrihet. Eller hur, Landstingsråden Marie Sällström (s) och Berth Johnson (s)?

Bo Arnesjö (m)
Ronneby

Avståndet mellan blocken minskar något men fortsatt ledning för allianspartierna

I Synovate Temo:s väljarbarometer för april har avståndet mellan blocken minskat till 3,3 procentenheter. Vänsterpartier noterar sin lägsta siffra på ett år och Moderaterna sin lägsta siffra på fem månader.

I undersökningen får allianspartierna ett samlat stöd på 50,1 procent, en minskning med 0,5 procentenheter. Samarbetspartierna ökar med 0,6 procentenheter från 46,2 till 46,8 procent, Båda förändringarna faller inom de statistiska felmarginalerna.

Sedan oktober 2005 fram till idag har övertaget för allianspartierna, i väljare räknat, minskat med drygt 250 000 väljare, från ca 440 000 till ca 180 000 väljare.

Socialdemokraterna ökar, inom felmarginalen, med 1,6 procentenheter från 34,9 till 36,5 procent.

Moderaterna minskar, inom felmarginalen, med 1,3 procentenheter från 29,2 till 27,9 procent. Noteringen är den lägsta för moderaterna sedan november 2005 då partiet hade stöd av 27,6 procent.

Vänsterpartiet får 5,1 procent, en nedgång med 1,1 procentenheter. Förändringen är inte statistiskt säkerställd. Noteringen är den lägsta sedan april 2005 då partiet hade stöd av 5,0 procent.

Centerpartiet ökar, inom felmarginalen, från 5,3 procent till 6,0 procent. Uppgången är inte statistiskt säkerställd.

Folkpartiet får 9,9 procent, en blygsam uppgång med 0,2 procentenheter. Förändringen är inte statistiskt säkerställd.

Miljöpartiet ökar, inom felmarginalen, med 0,2 procentenhet från 5,1 till 5,3 procent.

Kristdemokraterna ligger i det närmaste still och får 6,3 procent, en nedgång inom felmarginalen med 0,1 procentenheter. Från att under mycket lång tid ha legat och pendlat kring spärren så har partiet under de två senaste mätningarna fått strax över sex procent.

Övriga partier får 3,0 procent (-0,1).

Andelen osäkra väljare minskar med 0,9 procentenheter till 20,3 procent.

Samtliga förändringar från föregående månad faller inom de statistiska felmarginalerna.

Konungen 60 år

Kungafamiljen på Konungens 60-årsdag!

Vilda spekulationer

Henrik Bredberg, Sydsvenskan

28 april 2006 00:55

Avståndet krymper. Bara drygt 3 procentenheter skiljer nu mellan blocken. Den borgerliga alliansens försprång är nästan uppätet, enligt Synovate Temos väljarbarometer för april som Sydsvenskan publicerat idag.

I Sifos mätning i söndags var klyftan ännu mindre. Att moderaterna faller tillbaka till 27,9 procent hos Temo och att socialdemokraterna ökar till 36,5 procent är värt att notera. Liksom vänsterpartiets kräftgång. Men en brasklapp krävs. Inga enskilda förändringar tar sig utanför den statistiska felmarginalen.

Slutsatsen är att det blir mindre och mindre osannolikt att statsministern efter valet i höst är socialdemokrat. I så fall lär han heta Göran Persson. Åtminstone ett tag. Igår uppmärksammade radion att LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin kan bli Perssons efterträdare som socialdemokratisk partiledare.

Orsaken:
I en intervju i Ordfront Magasin (nr 5 2006) konstaterar Lundby-Wedin att hon suttit i LO-ledningen i 13 år och att det därför inte skulle vara ”så främmande” att vara partiordförande, att hon saknar erfarenhet av riksdagsarbete, att hon redan har ett ”så himla viktigt” jobb och att hon ”skulle kunna vara ett bra stöd till den som efterträder Göran Persson”.

Genast satte spekulationerna igång. I P1-morgon hävdade Aftonbladets debattredaktör Lotta Gröning att Lundby-Wedin ”gör en intresseanmälan” till partiledarposten. Statsvetaren Stig-Björn Ljunggren funderade på om LO-basen och hennes ord kunde vara ”en av torpederna mot det perssonska väldet”.

Här kommer en annan vild spekulation: Wanja Lundby-Wedin vill med uttalandet säga att hon redan har ett himla viktigt arbete och att hon efter sina år i LO-toppen skulle kunna vara ett bra stöd till den som efterträder Göran Persson.

Bara en gissning.

Henrik Bredberg

Öppet brev till Wanja Lundby Wedin

Idag skriver moderaternas partisekreterare Sven Otto Littorin ett öppet brev till Wanja Lundby Wedin med en inbjudan till en diskussion om de 1,5 miljoner människor som inte har ett jobb eller skulle vilja jobba mer.


Brevet bifogas nedan
------------------------------

Wanja!

På måndag kommer Sveriges arbetare, om än en mindre skara nu än förr, gå ut och demonstrera för sina rättigheter. Det har de gjort i 115 år. Det kan tyckas en aning märkligt att arbetarna år efter år ska behöva gå ut och demonstrera med tanke på att socialdemokraterna styrt Sverige så länge.

Men ditt förbund har ändå förblivit lojala med socialdemokraterna, som ni ju också stöttar ekonomiskt – med sex miljoner kronor per år från centralt håll, och med elva miljoner från medlemsförbunden – trots att mer än hälften av dina medlemmar, enligt SVT:s Rapport, tycker att det stödet borde dras in. ”Den facklig-politiska samverkan känns mer angelägen än någonsin”, sade du för inte så länge sedan, Wanja. Och det är just socialdemokraterna ni samverkar med, kan man läsa på er hemsida, eftersom att ni delar samma grundvärderingar.

Men vilka grundvärderingar är det? Att människor ska ges möjlighet till arbete och att det ska märkas i plånboken när man sliter och gör rätt för sig? Att det speciellt ska löna sig att arbeta om man är en av dem som tjänar minst? Att den svenska modellen, där förhållandena på arbetsmarknaden i första hand regleras i avtal mellan arbetsmarknadens parter, bör bevaras?

Som representant för Sveriges arbetare borde väl detta i alla fall vara LO:s grundvärderingar? Men i så fall är det ju bara kring kollektivavtalen det råder enighet mellan er och socialdemokraterna, eller hur Wanja? För i en tid där 1,5 miljoner är arbetslösa eller jobbar mindre än de skulle vilja, och där många av era medlemmar är så dåligt betalda och så hårt beskattade att de har svårt att få lönen att räcka till, kan man väl knappast säga att socialdemokraterna värderar varken arbetslinjen eller människors självbestämmande särskilt högt?

Jag har ett förslag till dig: under de kommande drygt fyra månaderna fram till valet lovar vi att fortsätta arbeta för arbetslinjen, för att fler ska ges möjlighet till jobb och därmed en egen lön, arbetskamrater och trygga villkor. Vi kommer att kämpa för bättre villkor för dem som tjänar minst och för kollektivavtalens bevarande. Är du beredd att samverka för detta med oss, Wanja? I så fall föreslår jag att vi ses för en fortsatt diskussion.

Med vänliga hälsningar

Sven Otto Littorin
Partisekreterare (m)